Kartan visar produktionsanläggningar för makroalger uppdelat på produktionsmetod (landbaserat, havsbaserat och kustnära vattenbruk eller skörd). Uppgifter har samlats in i följande länder: Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Makroalger, som allmänt också kallas tång, har varit en del av matkulturen i Ost- och Sydostasien i århundraden. Nu börjar de också bli allt mer populära i Europa, för många andra ändamål än som livsmedel, t.ex. för produktion av läkemedel, kosmetika, kosttillskott och energi (biobränsle). Företag runt om i Europa skördar, odlar eller bearbetar dem för att framställa högvärdiga produkter.

Denna karta visar anläggningar för produktion av mikroalger, fördelat på produktionsmetoder (fotobioreaktorer, öppna dammar, fermentorer, fotobioreaktorer och öppna dammar, fotobioreaktorer och fermentorer). Uppgifter har samlats in i följande länder: Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Mikroalger är mikroskopiska växter som brukar finnas i sötvatten- och havsvattensystem. De lever både i den fria vattenmassan och i sediment. Skörd, odling och bearbetning av alger till högvärdiga produkter kan ge ett avgörande bidrag till en renare och friskare miljö. Därför är algproduktionen en viktig del av den ”blå bioekonomin”.

Denna karta visar andelen av befolkningen som är ekonomiskt aktiv per europeisk region, jämfört med det nationella genomsnittet på 100. Om indikatorns värde i den regionen understiger 100 är den aktiva befolkningens andel lägre än det nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 är den aktiva befolkningens andel högre än det nationella genomsnittet.

Denna karta visar andelen arbetslösa i olika europeiska regioner jämfört med det nationella genomsnittet på 100. Om indikatorns värde i den regionen understiger 100 är arbetslöshetens andel lägre än det nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 är arbetslöshetens andel högre än det nationella genomsnittet.

Denna karta visar utvecklingen i arbetslöshet för kvinnor och män i europeiska städer och större städer. Uppgifter om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Denna karta visar befolkningen i städer, per åldersgrupp och kön. Uppgifter samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Denna karta visar andelen av befolkningen som är 65 eller äldre, jämfört med det nationella genomsnittet på 100. Om indikatorns värde i den europeiska regionen understiger 100 är andelen som är 65 och äldre lägre än det nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 är andelen av befolkningen som är 65 och äldre i regionen högre än det nationella genomsnittet.

Denna karta visar befolkningens utveckling per medborgarskap och födelseland för europeiska städer och större städer. Uppgifter om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Den europeiska bosättningskartan visar bosättningar i Europa baserat på satellitbilder (SPOT5 och SPOT6). Närmare bestämt visar kartan andelen bebyggd areal per rumslig enhet.

Denna karta visar befolkningsförändringen per region och år Förändringsindikatorn omfattar två komponenter: naturlig förändring och nettomigration plus statistisk justering. Den naturliga befolkningsförändringen är skillnaden mellan antalet födda och antalet döda. Om den naturliga förändringen är positiv brukar detta ofta kallas för en naturlig ökning. Nettomigration är skillnaden mellan antalet invandrare och antalet utvandrare.

Denna karta visar befolkningsförändring baserat på data om sammanlagd befolkning, födda och döda per kust-/icke-kustregion i Europa. Den allmänna totala förändringen är förhållandet mellan befolkningsförändringen under året (skillnaden mellan befolkningsstorleken den 1 januari två på varandra följande år) och den genomsnittliga befolkningen det året.

Denna karta visar befolkningsförändringar i städerna. Uppgifter om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Kartan visar befolkningstäthet i jämförelse med det nationella genomsnittet på 100. Om indikatorns värde i en viss europeisk region understiger 100 är befolkningstätheten lägre än nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 är befolkningstätheten i regionen högre än det nationella genomsnittet.

Denna karta visar befolkningstätheten per kust-/icke-kustregion i Europa. Befolkningstätheten är kvoten mellan (den årliga genomsnittliga) befolkningen i en region och regionens (land)areal i km². Om det inte finns tillgängliga uppgifter om landarealen används den totala arealen (inklusive inlandsvatten).

Denna karta visar uppgifter om fertilitet och dödlighet i städerna. Uppgifter om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Denna karta visar det totala antalet övernattningar i logianläggningar för turister för europeiska städer och större städer. Uppgifter om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Denna karta visar hushållens genomsnittliga storlek i städerna. Uppgifter om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Denna karta visar typologin för tätort/landsbygd i europeiska regioner. I övervägande tätortsområden utgör befolkningen på landsbygden mindre än 20% av den totala befolkningen. I medelbefolkade områden utgör befolkningen på landsbygden mellan 20 och 50% av den totala befolkningen. I övervägande tätortsområden utgör befolkningen på landsbygden mer än 50% av den totala befolkningen.

Denna karta visar antalet studenter i högre utbildning i städerna. Uppgifter om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna: Det stöder utbyte av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet. Ytterligare information om statistik för europeiska städer

Europas hav och kuster är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och skapar både arbetstillfällen och värde. Den blå ekonomin är ekonomisk verksamhet med anknytning till hav och kuster och omfattar ett brett spektrum av sammanlänkade och framväxande sektorer. Denna karta visar information om den totala sysselsättningen i de viktigaste etablerade sektorerna inom den blå ekonomin (kustturism, marina levande resurser, marina icke-levande resurser, hamnverksamhet, varvsindustri och sjöfart) i Europeiska unionen, per medlemsstat. Den visar andelen sysselsatta inom den blå ekonomin jämfört med den totala arbetskraften. Du kan också hitta information för varje land om sysselsättningen inom varje sektor och om hur den övergripande blå ekonomin har utvecklats sedan 2009.

Dataägare: GD MARE

Visa resultattavlor

Europas hav och kuster är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och skapar både arbetstillfällen och värde. Den blå ekonomin är ekonomisk verksamhet med anknytning till hav och kuster och omfattar ett brett spektrum av sammanlänkade och framväxande sektorer. Denna karta visar information om sysselsättning inom hamnar, lager och uppförande av vattenprojekt i EU. Den visar andelen sysselsatta inom den sektorn jämfört med det totala antalet sysselsatta inom den blå ekonomin. För varje land kan du hitta information om sysselsättningen inom varje delsektor (gods och lager, vattenprojekt, tjänsteverksamhet), utvecklingen av den totala sysselsättningen inom sektorn sedan 2009 och det exakta antalet sysselsatta inom sektorn varje år.

Dataägare: GD MARE

Visa resultattavlor

Europas hav och kuster är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och skapar både arbetstillfällen och värde. Den blå ekonomin är ekonomisk verksamhet med anknytning till hav och kuster och omfattar ett brett spektrum av sammanlänkade och framväxande sektorer. Denna karta visar information om sysselsättning inom utvinning (dvs. fiske och vattenbruk) och försäljning av marina levande resurser i EU. Den visar andelen sysselsatta inom den sektorn jämfört med det totala antalet sysselsatta inom den blå ekonomin per medlemsstat. För varje land kan du hitta information om sysselsättningen inom varje delsektor (vattenbruk, fiske, bearbetning och distribution), utvecklingen av den totala sysselsättningen inom kustturismen sedan 2009 och det exakta antalet sysselsatta inom sektorn varje år.

Dataägare: GD MARE

Visa resultattavlor

Europas hav och kuster är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och skapar både arbetstillfällen och värde. Den blå ekonomin är ekonomisk verksamhet med anknytning till hav och kuster och omfattar ett brett spektrum av sammanlänkade och framväxande sektorer. Denna karta visar information om sysselsättning inom kustturismsektorn i EU. Kartan visar uppgifter om andelen personer som är sysselsatta inom denna sektor jämfört med det totala antalet sysselsatta inom den blå ekonomin per medlemsstat. För varje land kan du hitta information om sysselsättningen inom varje delsektor (inkvartering, transport och annat), utvecklingen av den totala sysselsättningen inom kustturismen sedan 2009 och det exakta antalet sysselsatta inom kustturismen varje år.

Dataägare: GD MARE

Visa resultattavlor

Europas hav och kuster är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och skapar både arbetstillfällen och värde. Den blå ekonomin är ekonomisk verksamhet med anknytning till hav och kuster och omfattar ett brett spektrum av sammanlänkade och framväxande sektorer. Denna karta visar information om sysselsättning inom marin utvinning av mineral, olja och gas i EU. Den visar andelen sysselsatta inom den sektorn jämfört med det totala antalet sysselsatta inom den blå ekonomin. För varje land kan du hitta information om sysselsättningen inom varje delsektor (utvinning och stödverksamhet), utvecklingen av den totala sysselsättningen inom kustturismen sedan 2009 och det exakta antalet sysselsatta inom sektorn varje år.

Dataägare: GD MARE

Visa resultattavlor

Europas hav och kuster är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och skapar både arbetstillfällen och värde. Den blå ekonomin är ekonomisk verksamhet med anknytning till hav och kuster och omfattar ett brett spektrum av sammanlänkade och framväxande sektorer. Denna karta visar information om sysselsättning inom transport till sjöss i EU. Den visar andelen sysselsatta inom den sektorn jämfört med det totala antalet sysselsatta inom den blå ekonomin. För varje medlemsstat kan du hitta information om sysselsättningen inom varje delsektor (sjötransport och kustsjöfart, sjöfart på inre vattenvägar, hyra), utvecklingen av den totala sysselsättningen inom kustturismen sedan 2009 och det exakta antalet sysselsatta per land inom sektorn varje år.

Dataägare: GD MARE

Visa resultattavlor

Europas hav och kuster är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och skapar både arbetstillfällen och värde. Den blå ekonomin är ekonomisk verksamhet med anknytning till hav och kuster och omfattar ett brett spektrum av sammanlänkade och framväxande sektorer. Denna karta visar information om sysselsättning inom varvsindustrin i EU. Den visar andelen sysselsatta inom den sektorn jämfört med det totala antalet sysselsatta inom den blå ekonomin. För varje medlemsstat kan du hitta information om sysselsättningen inom varje delsektor (nybyggnad av fartyg, reparation, utrustning, maskiner), utvecklingen av den totala sysselsättningen inom sektorn sedan 2009 och det exakta antalet sysselsatta inom sektorn varje år.

Dataägare: GD MARE

Visa resultattavlor

Denna karta visar den genomsnittliga vindhastigheten och vindriktningen på 237 platser som har placerats i ett intervall på cirka 100 km, ungefär 50–100 km från EU:s kust. Observationerna av vindhastighet och vindriktning samlades in med hjälp av de höjdmätare och skatterometrar som finns på satelliterna ERS-1, ERS-2, Topex/Poseidon och Geosat och som finns tillgängliga i databasen waveclimate.com. Från dessa observationer beräknades genomsnitt för en ruta på 200 x 200 km med mittpunkt i varje plats.

Havsbaserade anläggningar är strukturer och anläggningar i en havsmiljö, oftast för produktion och överföring av elektricitet, olja, gas och andra resurser. Kartan visar plats och driftstatus för sådana havsbaserade anläggningar. Informationen baseras på arbetet inom konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Ospar) som övervakar utvecklingen av havsbaserade anläggningar och upprätthåller ett aktuellt register över alla havsbaserade olje- och gasanläggningar i Ospars havsområde.

Med havsenergi (även kallad blå energi eller strömvattenkraft) avses den energi som finns i havsvågor, vind, tidvatten, salthalt och temperaturskillnader. Vattnets rörelser i världshaven skapar ett enormt lager av kinetisk energi, eller rörelseenergi. Kartan visar platser där ny teknik utvecklas för att utnyttja denna energi och omvandla den till el som kan försörja bostäder, transporter och industrier.

Med havsenergi (även kallad blå energi eller strömvattenkraft) avses den energi som finns i havsvågor, vind, tidvatten, salthalt och temperaturskillnader. Vattnets rörelser i världshaven skapar ett enormt lager av kinetisk energi, eller rörelseenergi. Kartan visar platserna för projekt som utnyttjar denna energi och omvandlar den till el som kan försörja bostäder, transporter och industrier.

I moderna kärnkraftverk produceras värme genom fission, det vill säga att uranatomer klyvs för att frigöra stora mängder energi. Denna värme används för att omvandla vatten till ånga och driva en turbin som producerar el. Kärnkraftverken måste ha ett kylsystem för att kunna hantera de enorma mängder värme som fissionen genererar på ett säkert sätt. Vatten är väldigt bra för att kyla ned en reaktor, varför många kärnkraftverk är placerade vid floder och kuster, där det finns gott om vatten, gratis. Denna karta visar platser, driftstatus och andra egenskaper hos kustnära kärnkraftverk. Den är ett resultat av en sammanställning och harmonisering av uppgifter från flera källor inom och utanför EU och den uppdateras varje år.

Vindkraft, där en turbin omvandlar vind till el, är en av de ledande hållbara energikällorna. Eftersom vindarna ute till havs är mer ihållande och tenderar att vara kraftigare, skulle stora samlingar av havsbaserade vindkraftverk, s.k. vindkraftsparker, kunna ge en stabil försörjning av ren vindenergi. Kartan visar placeringen och driftstatusen för havsbaserade vindkraftsparker i EU:s hav. Informationen har sammanställts från flera källor inom EU av Cetmar för det europeiska nätverket för marina observationer och data (EMODnet).

Vindkraft, där en turbin omvandlar vind till el, är en av de ledande hållbara energikällorna. Eftersom vindarna ute till havs är mer ihållande och tenderar att vara kraftigare, skulle stora samlingar av havsbaserade vindkraftverk, s.k. vindkraftsparker, kunna ge en stabil försörjning av ren vindenergi. Kartan visar omfattningen, driftstatusen och andra egenskaper hos havsbaserade vindkraftsparker i EU:s hav. Informationen har sammanställts från flera källor inom EU av Cetmar för det europeiska nätverket för marina observationer och data (EMODnet).

Denna karta visar den genomsnittliga tidvattensamplituden mellan låg- och högvatten på 237 platser som har placerats i ett intervall på cirka 100 km, ungefär 50–100 km från EU:s kust. Observationerna beräknades med hjälp av en tidvattenmodell som baseras på åtta års satellitbaserade höjdmätningar och tidvattenmätningar från ungefär 7300 kuststationer.

Denna karta visar den signifikanta våghöjden och vågriktningen på 237 platser som har placerats i ett intervall på cirka 100 km, ungefär 50–100 km från EU:s kust. Observationerna av våghastighet och vågriktning samlades in med hjälp av de höjdmätare som finns på satelliterna ERS-1, ERS-2, Topex/Poseidon och Geosat och som finns tillgängliga i databasen waveclimate.com. Från dessa observationer beräknades genomsnitt för en ruta på 200 x 200 km med mittpunkt i varje plats.

Ett geografiskt nät är ett imaginärt nätverk av linjer över jorden som används som ett referenssystem för att exakt ange vilken position som helst på jorden. De vertikala linjerna kallas longitud och de horisontella linjerna är latituden. Den punkt där dessa båda linjer korsar varandra visar den exakta positionen. Longitudlinjerna mäts i grader öst till väst och de löper vertikalt mellan nord- och sydpolen. Latitudlinjerna mäts i grader nord till syd, där 0 är den exakta mittpunkten mellan nord- och sydpolerna.

Denna karta visar världshavens namn och avgränsningar i enlighet med Internationella hydrografiska organisationens definition. (År: 1953 – Limits of Oceans & Seas, Special Publication nr 23)

EEA – Kustlinjen är det område där land möter hav. Denna kustlinjekarta för mycket detaljerad analys, t.ex. i en skala på 1:100 000, för det geografiska Europa, har skapats av Europeiska miljöbyrån (EEA). Data hämtas från satellitbilder (t.ex. Euhydro och GSHHG). Det var nödvändigt med några få manuella ändringar för att uppfylla kraven enligt EU:s naturvårdsdirektiv, ramdirektivet om vatten (vattendirektivet) och ramdirektivet om en marin strategi (havsmiljödirektivet).

Denna karta visar medlemsstaterna i Europeiska unionen, kandidatländer och potentiella kandidatländer för medlemskap i EU. För varje land hittar du grundläggande information, som storlek, befolkning, huvudstad, flagga m.m.

Denna karta visar EU-ländernas gränser.

National Geospatial-Intelligence Agency – Havsbottnarna har komplexa och varierande geografiska egenskaper och har formats genom tektonisk och vulkanisk aktivitet, erosions- och ackumuleringsprocesser och samverkan mellan alla dessa faktorer. Denna karta visar namnen på formationer i havet (mittoceaniska ryggar, djuphavsgravar, undervattenskanjoner, djuphavsberg osv.).

Kartan visar andelen bedömda fiskebestånd som överfiskas (röda) och de som ligger inom säkra biologiska gränser (gröna) i Ices- och AKFM-fiskeregionerna i Europa. Siffrorna i cirklarna visar antalet bedömda bestånd inom det berörda området. Storleken på cirklarna visar storleken på fångsterna i det området.

Denna karta visar ett av Europeiska kommissionens initiativ för att förbättra EU-invånarnas liv och havsmiljön. Europeiska fiskerifonden (EFF; 2007–2013) och dess efterföljare, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF; 2014–2020), har gett stöd till den europeiska fiskerisektorn för att ställa om till ekologiskt hållbart fiske och vattenbruk, skapa arbetstillfällen och diversifiera ekonomin i kustsamhällen. Denna karta visar hur EFF:s budget på 4,3 miljarder euro har fördelats mellan EU-länderna, uppdelat på fem olika prioriteringsområden:
OMRÅDE 1: Anpassningar och förbättringar av fiskeflottan.
OMRÅDE 2: Utveckling av miljövänligt vattenbruk och inlandsfiske, diversifiering av vattenbruksarter och av bearbetning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter.
OMRÅDE 3: Åtgärder av gemensamt intresse, t.ex. skydd av akvatisk flora och fauna, utveckling av hamnar, förbättrad spårbarhet hos fiskeriprodukter osv.
OMRÅDE 4: Hållbar utveckling av fiskeområden och fiskesamhällen (t.ex. förädling av fiskeriprodukter, utveckling av turisminfrastruktur, miljöskydd) för att minska deras ekonomiska beroende av fiskfångster.
OMRÅDE 5: Tekniskt bistånd i form av studier, rapporter och insatser för att underlätta genomförandet av operativa program.

Som fångst räknas fångster av fisk, blötdjur, kräftdjur och andra vattenlevande djur och vattenväxter som tas upp för alla ändamål, av alla typer och klasser av fartyg, redskap och fiskare, som användes i alla marina områden (fiskeområden på fritt hav, fiske till havs, kustnära fiske eller brackvattenfiske). Kartan visar EU-ländernas sammanlagda fångster i varje större fiskezon.
Läs mer

Denna karta visar den totala årliga fångsten av fiskeriprodukter av medlemsstater och några andra större fiskenationer, till exempel Storbritannien, Norge, Island och Turkiet. Uppgifterna uttrycks i motsvarigheten i hel färskvikt av landningarna. Detta är vikten när produkten tas ur vattnet (dvs. före bearbetning), men omfattar inte produkter som av olika skäl inte är fångster som landats i medlemsstaten.

Fisk är en viktig naturresurs, men populationerna är också ändliga och årtionden av överfiske har lett till att vissa fiskbestånd har minskat. För att se till att den europeiska fiskenäringen bedrivs på ett hållbart och rättvist sätt fastställs ett antal regler för förvaltningen av EU:s fiskeflottor och fångster i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Varje lands fiskeflotta övervakas i ett nationellt register och ett kapacitetstak för fartygens totala maskinstyrka och fartygsvikt fastställs. Denna karta visar fartygens totala vikt (i bruttoton) i EU- och EES-ländernas fiskeflottor.

Fisk är en viktig naturresurs, men populationerna är också ändliga och årtionden av överfiske har lett till att vissa fiskbestånd har minskat. För att se till att den europeiska fiskenäringen bedrivs på ett hållbart och rättvist sätt fastställs ett antal regler för förvaltningen av EU:s fiskeflottor och fångster i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Varje lands fiskeflotta övervakas i ett nationellt register och ett kapacitetstak för fartygens totala maskinstyrka och fartygsvikt fastställs. Typerna av fiskeredskap övervakas också, och i vissa europeiska havsområden finns krav på selektiva redskap för att minska de oönskade bifångsterna. Denna karta visar fördelningen av olika fiskeredskap som används av EU- och EES-ländernas flottor.

Denna karta visar antalet fartyg i fiskeflottan per hamn. En fiskeflotta utgörs av ett aggregat av kommersiella fiskefartyg. Alla EU-fartyg i databasen bör ha ett registreringsnummer från registret över unionens fiskeflotta. Det är ett unikt identifieringsnummer som tilldelas ett EU-fartyg permanent och som inte går att överföra till ett annat fartyg. Registret över unionens fiskeflotta, som brukar kallas flottregistret, är ett väldigt viktigt verktyg för att genomföra och övervaka den gemensamma fiskeripolitiken. Det är en databas där alla fartyg som för en medlemsstats flagg måste vara registrerade, i enlighet med unionslagstiftningen.

Denna karta visar fiskeflottans sammanlagda motorstyrka per hamn. Motorstyrkan ska vara den samlade maximala kontinuerliga motorstyrka som kan uppnås vid varje motors svänghjul och som kan användas för att mekaniskt, elektriskt, hydrauliskt eller på annat sätt framdriva fartyget. Om en växellåda är inbyggd i motorn ska emellertid styrkan mätas vid växellådans utgångsfläns.

Fisk är en viktig naturresurs, men populationerna är också ändliga och årtionden av överfiske har lett till att vissa fiskbestånd har minskat. För att se till att den europeiska fiskenäringen bedrivs på ett hållbart och rättvist sätt fastställs ett antal regler för förvaltningen av EU:s fiskeflottor och fångster i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Varje lands fiskeflotta övervakas i ett nationellt register och ett kapacitetstak för fartygens totala maskinstyrka och fartygsvikt fastställs. Denna karta visar den totala maskinstyrkan (i kilowatt) hos fartyg i EU:s och EES-ländernas fiskeflottor.

Denna karta visar fiskeflottans sammanlagda tonnage per hamn. Bruttodräktighet (GT) används för att registrera fartygens tonnage.

Denna karta visar fiskehamnar med elektroniska registrerings- och rapporteringssystem. ERS är EU:s system för fiskerikontroll. Det används för att registrera, rapportera, behandla, lagra och skicka fiskeridata (fångst, landning, försäljning och omlastning). Det avgörande verktyget är den elektroniska loggbok där kaptenen på ett fiskefartyg registrerar fiskeriverksamheten. Loggen skickas sedan till de nationella myndigheterna och lagras i en säker databas.

Med denna karta över fiskeintensitet kan du göra mycket detaljerade sökningar på fiskeriverksamheten i alla EU-vatten. De data som har analyserats för att skapa denna karta består av ungefär 150 miljoner positionsrapporter från EU-fiskefartyg med en längd på mer än 15 m, som var verksamma i FAO:s områden 27, 34 och 37 under perioden september 2014 till september 2015. Varje transpondersystemmeddelande (Automatic Identification System, AIS) visar fartygets position, hastighet och tidsstämpel i intervall på fem minuter. Dessa meddelanden kategoriserades som fiskerelaterade eller ”under gång” genom en klassificeringsalgoritm som baseras på en analys av enskilda fartygs hastighetsprofiler.

Denna karta visar de internationella fiskeområden som har definierats av Internationella havsforskningsrådet (Ices).

FAO – Denna karta visar de internationella fiskeregioner som har definierats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). För statistiska ändamål har det inrättats 27 stora fiskeregioner hittills. De består av åtta stora inlandsfiskeregioner som täcker inlandsvattnen på kontinenterna och nitton stora marina fiskeregioner som omfattar vattnen i Atlanten, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktiska oceanen, och deras angränsande hav. Fiskeregionerna, som kan vara inlandsregioner eller marina regioner, identifieras med sina namn och med tvåsiffriga koder.

Fisk är en viktig källa till livsmedel och fiskeriindustrin är en viktig sysselsättningssektor runt om i världen. Men denna resurs är hotad, bland annat på grund av överfiske. För att denna livsmedelskälla ska finnas tillgänglig även för framtida generationer används EU:s gemensamma fiskeripolitik för att fastställa hållbara begränsningar för fisket i EU:s vatten. Dessutom ingår finansiering av fiskets lokala aktionsgrupper runt om i EU. Dessa grupper är lokala gräsrotsinitiativ för att utveckla den lokala fiskerisektorn på ett miljövänligt men även socialt och ekonomiskt hållbart sätt. De utformar och genomför integrerade lokala utvecklingsstrategier för hållbar utveckling av fiskeområden. Denna karta visar var fiskets lokala aktionsgrupper finns. Vill du veta mer om din lokala aktionsgrupp och vilka projekt som pågår kan du klicka på gruppen, så kommer du till deras webbplats.

Med vattenbruk avses odling av vattenorganismer, däribland fisk, blötdjur, kräftdjur och vattenväxter. Fiskeri- och vattenbruksprodukter är en betydande källa till protein och är en viktig del av en hälsosam kost. Denna karta visar den årliga konsumtionen per capita av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske skadar den marina miljön, hotar det hållbara fisket och utgör illojal konkurrens mot dem som bedriver lagligt fiske.
Det är viktigt att EU och andra länder samarbetar för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, säkerställa livsmedelsförsörjningen och följa internationella regler. Den gemensamma fiskeripolitiken är Europeiska unionens fiskeripolitik. Där fastställs kvoter för hur stora mängder varje land får fånga av en viss fiskart.
Denna karta visar de fångstgränser (i ton) som har fastställts för de flesta kommersiella fiskbestånd. Kommissionen utarbetar sina förslag baserat på vetenskaplig rådgivning om beståndens status från rådgivande organ som Ices och STECF. Om du klickar på kartan kan du se motsvarande kvoter per art, som har fastställts i rådets förordningar.

Fisk har varit en viktig och rik källa till mat i tusentals år. I takt med att befolkningens storlek har exploderat och fiskemetoderna har blivit mer effektiva har fiskfångsterna ökat dramatiskt. Uttagen har blivit så stora att fiskpopulationerna inte hinner reproducera sig och den totala mängden fisk minskar. Denna karta visar de nationella fiskekvoterna i tusen ton per fiskart i EU-länderna. Välj en art i rullgardinslistan för att visa de kvoter som länderna har tilldelats för den arten i enlighet med rådets förordningar (EU).

Landningsstatistiken avser fiskeriprodukter (produktvikt och värde) som landas i ett land oavsett fartygets nationalitet, men även fiskeriprodukter som landas av landets fartyg i hamnar utanför EU och sedan importeras till EU. EU-länder med inlandsfiske utan havsfiskeflotta ingår inte (Tjeckien, Luxemburg, Ungern, Österrike och Slovakien).

Denna karta visar platsen för havsplaneringsprojekt i Europa. Havsplanering handlar om att planera när och var mänskliga aktiviteter ska äga rum till havs och se till att de är så effektiva och hållbara som möjligt. Havsplanering involverar de berörda parterna på ett transparent sätt i planeringen av aktiviteter till havs och den används över gränser och sektorer för att säkerställa att mänskliga aktiviteter genomförs på ett effektivt, säkert och hållbart sätt.Mer information

Denna karta visar de områden för vilka det finns digitala kustatlaser tillgängliga på internet.

Denna karta visar gränserna för de marina regioner och delregioner i EU som anges i havsmiljödirektivet (artikel 4). Havsmiljödirektivet antogs den 17 juni 2008 och syftar till att skydda den marina miljön i hela EU mer effektivt.

In parallel to the annual European Maritime Day (EMD) conference (this year in Svendborg, Denmark, on 30-31 May 2024), a series of local related events are organised across Europe, reaching out to young people and citizens under the ‘EMD in my Country’ label. The objective is for people to realise that activities at sea (coastal tourism, fishing, sailing, shipping, offshore renewable energy, aquaculture etc.) are key for the EU’s citizens and economies. The EU has 68,000 km of coastline and about one third of the EU population lives within 50 km of the coast.
Since the first edition in 2018, the number of European Maritime Day in My Country events has increased significantly, with a wide range of activities such as beach clean-ups, guided tours, art exhibitions, workshops, and conferences. In 2023, 494 events were organised in 31 countries, both in the EU and outside the EU.
EMD In My Country this year includes physical, virtual and hybrid events.
This map offers an overview of the EMD in my Country 2024 local events in different countries. Many organisers also use their events to demonstrate the European Atlas of the Seas to citizens, students and pupils across
To make this map even more unique, we have hidden something special in it. Join the celebrations, explore the map and try to solve the Blue Economy Challenge.

Parallellt med den årliga konferensen Havets dag i Europa (i år i Brest, Frankrike, den 24–25 maj 2023) anordnas en rad lokala evenemang i hela Europa för att nå ut till ungdomar och den breda allmänheten under rubriken ”Havets dag”.
Havets dag är en viktig del av den stadigt ökande trenden av medvetenhet och aktivism kring haven under de senaste åren, och evenemang under denna rubrik har blivit allt populärare och lockar mer än 50000 deltagare varje år. Lokala aktiviteter, såsom strandstädning, guidade rundturer i hamnar, konstutställningar, workshoppar, konferenser, seminarier, utställningar om havsteman, åtgärder för kunskap om haven, eko-besök och promenader i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter, besök på maritima museer, fartyg, akvarier, varv mm., riktar sig till en bred publik i hela Europa med ett ”lek och spel”-inslag som riktar sig direkt till en yngre publik. Dessa aktiviteter gör det möjligt för de många europeiska regioner som har en maritim kultur att delta i firandet och belysa havens avgörande roll för de lokala samhällena.
Under Havets dag anordnas i år både fysiska och virtuella evenemang och hybridevenemang.
Denna karta ger en översikt över de lokala Havets dag-evenemang som ägde rum under 2023 i olika länder. Många organisatörer passar på att visa Europeiska havsatlasen för allmänheten, studenter och elever i hela EU!
För att göra denna karta ännu mer unik har vi gömt något speciellt i den. Var med och fira, utforska kartan och spela atlasens geocachingspel!

Havets dag i Europa inrättades 2008 och är EU:s årliga mötesplats för havsfrågor och hållbar blå tillväxt. Konferensen skapar kontakter mellan beslutsfattare, forskare, industri och samhälle genom plenarsessioner och temabaserade sessioner på hög nivå, workshoppar och ett utställningsområde. Kartan visar var den årliga konferensen för berörda parter i samband med Havets dag i Europa har hållits sedan starten.

Parallellt med konferensen i samband med Havets dag i Europa anordnas en rad lokala evenemang runt om i Europa på samma tema för att få kontakt med unga människor och invånare inom ramen för ”Havets dag i Europa i mitt land”. Detta ger de många områden i Europa som har kulturella band till havet en möjlighet att delta i firandet och lyfta fram havens avgörande betydelse för lokalsamhällena. Denna karta innehåller en översikt över de 150 lokala evenemang inom ramen för Havets dag i Europa i mitt land som anordnades mellan april och juli 2019 i 21 olika länder (15 EU-länder och sex andra länder). Bland annat anordnades strandstädning, guidade rundturer i hamnar, utställningar om havsfrågor, eko-besök i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter osv. Många organisatörer använde också sina evenemang för att visa upp den europeiska havsatlasen för studenter och elever runt om i EU. För att göra kartan ännu mer unik har vi gömt en särskild överraskning i den. Var med och fira, utforska kartan och försök lösa utmaningen med Havets dag i Europa i mitt land!

Parallellt med den årliga konferensen Havets dag i Europa (i Den Helder, Nederländerna, den 20–21 maj 2021) anordnas en rad lokala evenemang i hela Europa för att nå ut till ungdomar och medborgare under rubriken ”Havets dag i Europa i mitt land”.
Havets dag i Europa i mitt land är en viktig del av den våg av medvetenhet och aktivism kring haven som har ökat stadigt de senaste åren, och evenemang under denna rubrik har blivit allt populärare och lockar mer än 30000 deltagare varje år. Lokala aktiviteter såsom strandstädning, guidade rundturer i hamnar, konstutställningar, workshoppar, konferenser, seminarier, utställningar om havsteman, åtgärder för kunskap om haven, eko-besök och promenader i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter, besök på maritima museer, fartyg, akvarier, varv mm. riktar sig till en bred publik i hela Europa, med ett ”lek och spel”-inslag som riktar sig direkt till en yngre publik. Dessa aktiviteter gör det möjligt för de många europeiska regioner som har en maritim kultur att delta i firandet och belysa havens och oceanernas avgörande roll för de lokala samhällena.
Eftersom covid-19-krisen ännu inte är över omfattar 2021 års upplaga av Havets dag i Europa i mitt land både virtuella och (när så är möjligt) fysiska evenemang.
Denna karta ger en översikt över de 232 lokala Havets dag-evenemang som ägde rum under 2021 i 25 olika länder (21 EU-länder och fyra länder utanför EU). Många organisatörer använder också sina evenemang för att presentera den europeiska havsatlasen för studenter och elever i hela EU!
För att göra kartan ännu mer unik har vi gömt en särskild överraskning i den. Var med och fira Havets dag i Europa 2021, utforska kartan och delta i skattjakten.

Parallellt med den årliga konferensen Havets dag i Europa (i Ravenna, Italien, den 19–20 maj 2022) anordnas en rad lokala evenemang i hela Europa för att nå ut till ungdomar och medborgare under rubriken ”Havets dag i Europa i mitt land”.
Havets dag i Europa i mitt land är en viktig del av den våg av medvetenhet och aktivism kring haven som har ökat stadigt de senaste åren, och evenemang under denna rubrik har blivit allt populärare och lockar mer än 50000 deltagare varje år. Lokala aktiviteter såsom strandstädning, guidade rundturer i hamnar, konstutställningar, workshoppar, konferenser, seminarier, utställningar om havsteman, åtgärder för kunskap om haven, eko-besök och promenader i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter, besök på maritima museer, fartyg, akvarier, varv mm. riktar sig till en bred publik i hela Europa, med ett ”lek och spel”-inslag som riktar sig direkt till en yngre publik. Dessa aktiviteter gör det möjligt för de många europeiska regioner som har en maritim kultur att delta i firandet och belysa havens och oceanernas avgörande roll för de lokala samhällena.
Eftersom covid-19-krisen ännu inte är över omfattar 2022 års upplaga av Havets dag i Europa i mitt land både virtuella och (när så är möjligt) fysiska evenemang.
Denna karta ger en översikt över de lokala evenemangen under 2022 som äger rum i 29 olika länder (22 EU-länder och sju länder utanför EU). Många organisatörer använder också sina evenemang för att presentera den europeiska havsatlasen för studenter och elever i hela EU!
För att göra kartan ännu mer unik har vi gömt en särskild överraskning i den. Var med och fira Havets dag i Europa 2022, utforska kartan och delta i kappseglingen.

Ungefär 160 regioner från 28 länder har samlats för att bilda konferensen för perifera kustregioner i Europa (CPMR). CPMR har grupperat sig i geografiska kommissioner för att främja sin specifika identitet och samarbeta i frågor av gemensamt intresse för vart och ett av de stora havsområdena: Atlantbågen, Balkan och Svarta havet, öar, Medelhavet, Östersjön och Nordsjön. Kartan visar medlemsregionerna i CPMR, som agerar för att trygga sina medlemsregioners behov och intressen hos EU:s institutioner och nationella regeringar. Framför allt arbetar CPMR för att förstärka EU:s havsdimension och betonar vikten av en integrerad havspolitik, större regionalisering av den gemensamma fiskeripolitiken och ett system för sjöfartssäkerhet som är utformat för att hantera en ökande sjöfart.

Denna karta visar EU:s fyra makroregionala strategier och havsstrategin för Atlantområdet. En ”makroregional strategi” är en integrerad ram som har godkänts av Europeiska rådet och som är avsedd att hantera utmaningar som är gemensamma för ett avgränsat geografiskt område som avser medlemsstater och tredjeländer i samma geografiska område som därigenom gagnas av stärkt samarbete som bidrar till uppnåendet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Europa har ett omfattande nät av marin forskningsinfrastruktur som omfattar en rad olika anläggningar, som forskningsfartyg och ombordstigningsutrustning, land- och havsbaserade forsknings- och testanläggningar på det fysiska, biologiska och kemiska området samt flera distans- och fältobservationsanläggningar. Denna karta visar de olika anläggningarna baserat på databasen över marin forskningsinfrastruktur från EurOcean. Klicka på kartan för att visa de viktigaste egenskaperna för varje anläggning, inklusive länkar och kontaktuppgifter för att få närmare information från dem som driver anläggningarna.

EU har fyra samarbetsstrukturer som syftar till att skydda den marina miljön och sammanföra medlemsstater och grannländer som delar marina vatten: de regionala havskonventionerna. Denna karta visar de havsområden som omfattas av de regionala havskonventionerna (Helsingforskommissionen, Barcelonakonventionen, Bukarestkonventionen och Osparkonventionen) om skydd för den marina miljön. När medlemsstaterna utvecklar sina marina strategier använder de befintliga regionala samarbetsstrukturer för att samordna sig sinsemellan.

I uppdragsåtgärderna presenteras de gemensamma insatserna för att uppnå de tre målen för uppdraget Återställa våra hav och vatten senast 2030:

  1. Skydda och återställa marina ekosystem och sötvattenekosystem samt biologisk mångfald, i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald 2030.
  2. Förebygga och eliminera föroreningar av våra hav och vatten, i linje med EU:s handlingsplan mot nollförorening av luft, vatten och mark.
  3. Göra den hållbara blå ekonomin koldioxidneutral och cirkulär, i linje med den föreslagna europeiska klimatlagen och den holistiska visionen i strategin för hållbar blå ekonomi.

För att uppnå dessa mål skapas genom uppdraget också två stödresurser:

• Ett digitalt kunskapssystem för hav och vatten.
• Allmän mobilisering och engagemang.

Klicka här om du vill ha mer information om uppdragsåtgärderna.

EUMOFA – Denna karta visar produktionsvärdet av bearbetningssektorn för fiskeriprodukter.

Som en del av den gemensamma fiskeripolitiken övervakar EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) volymen, värdet och priset för fiskeri- och vattenbruksprodukter från den första försäljningen till detaljhandelsledet, inklusive import och export. Den första försäljningen är den landade fisk som säljs eller registreras i en auktionshall till registrerade köpare eller till producentorganisationer. Den första försäljningen kan skilja sig från landningen eftersom den inte omfattar fisk som landas av fartyg som ägs av beredningsföretag eller direktförsäljning till beredningsföretag. Denna karta visar var auktionshallarna är belägna för den månatliga första försäljningen i Belgien, Tyskland, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Klicka på en plats för att få mer information om volym, värde och pris för den första försäljningen. Informationen på denna karta sammanställdes av Eumofa baserat på uppgifter från nationella förvaltningar och kommersiella källor och gjordes tillgänglig genom EMODnet Human Activities.

Som en del av den gemensamma fiskeripolitiken övervakar EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) volymen, värdet och priset för fiskeri- och vattenbruksprodukter från den första försäljningen till detaljhandelsledet, inklusive import och export. Den första försäljningen är den landade fisk som säljs eller registreras i en auktionshall till registrerade köpare eller till producentorganisationer. Den första försäljningen kan skilja sig från landningen eftersom den inte omfattar fisk som landas av fartyg som ägs av beredningsföretag eller direktförsäljning till beredningsföretag. Denna karta visar var auktionshallarna är belägna för den månatliga första försäljningen i Belgien, Tyskland, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Klicka på en plats för att få mer information om volym, värde och pris för den första försäljningen. Informationen på denna karta sammanställdes av Eumofa baserat på uppgifter från nationella förvaltningar och kommersiella källor och gjordes tillgänglig genom EMODnet Human Activities.

Som en del av den gemensamma fiskeripolitiken övervakar EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) volymen, värdet och priset för fiskeri- och vattenbruksprodukter från den första försäljningen till detaljhandelsledet, inklusive import och export. Den första försäljningen är den landade fisk som säljs eller registreras i en auktionshall till registrerade köpare eller till producentorganisationer. Den första försäljningen kan skilja sig från landningen eftersom den inte omfattar fisk som landas av fartyg som ägs av beredningsföretag eller direktförsäljning till beredningsföretag. Denna karta visar var auktionshallarna är belägna för den månatliga första försäljningen i Belgien, Tyskland, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Klicka på en plats för att få mer information om volym, värde och pris för den första försäljningen. Informationen på denna karta sammanställdes av Eumofa baserat på uppgifter från nationella förvaltningar och kommersiella källor och gjordes tillgänglig genom EMODnet Human Activities.

Som en del av den gemensamma fiskeripolitiken övervakar EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) volymen, värdet och priset för fiskeri- och vattenbruksprodukter från den första försäljningen till detaljhandelsledet, inklusive import och export. Den första försäljningen är den landade fisk som säljs eller registreras i en auktionshall till registrerade köpare eller till producentorganisationer. Den första försäljningen kan skilja sig från landningen eftersom den inte omfattar fisk som landas av fartyg som ägs av beredningsföretag eller direktförsäljning till beredningsföretag. Denna karta visar var auktionshallarna är belägna för den månatliga första försäljningen i Belgien, Tyskland, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Klicka på en plats för att få mer information om volym, värde och pris för den första försäljningen. Informationen på denna karta sammanställdes av Eumofa baserat på uppgifter från nationella förvaltningar och kommersiella källor och gjordes tillgänglig genom EMODnet Human Activities.

Som en del av den gemensamma fiskeripolitiken övervakar EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) volymen, värdet och priset för fiskeri- och vattenbruksprodukter från den första försäljningen till detaljhandelsledet, inklusive import och export. Den första försäljningen är den landade fisk som säljs eller registreras i en auktionshall till registrerade köpare eller till producentorganisationer. Den första försäljningen kan skilja sig från landningen eftersom den inte omfattar fisk som landas av fartyg som ägs av beredningsföretag eller direktförsäljning till beredningsföretag. Denna karta visar var auktionshallarna är belägna för den månatliga första försäljningen i Belgien, Tyskland, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Klicka på en plats för att få mer information om volym, värde och pris för den första försäljningen. Informationen på denna karta sammanställdes av Eumofa baserat på uppgifter från nationella förvaltningar och kommersiella källor och gjordes tillgänglig genom EMODnet Human Activities.

Som en del av den gemensamma fiskeripolitiken övervakar EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) volymen, värdet och priset för fiskeri- och vattenbruksprodukter från den första försäljningen till detaljhandelsledet, inklusive import och export. Den första försäljningen är den landade fisk som säljs eller registreras i en auktionshall till registrerade köpare eller till producentorganisationer. Den första försäljningen kan skilja sig från landningen eftersom den inte omfattar fisk som landas av fartyg som ägs av beredningsföretag eller direktförsäljning till beredningsföretag. Denna karta visar var auktionshallarna är belägna för den månatliga första försäljningen i Belgien, Tyskland, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Klicka på en plats för att få mer information om volym, värde och pris för den första försäljningen. Informationen på denna karta sammanställdes av Eumofa baserat på uppgifter från nationella förvaltningar och kommersiella källor och gjordes tillgänglig genom EMODnet Human Activities.

Som en del av den gemensamma fiskeripolitiken övervakar EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) volymen, värdet och priset för fiskeri- och vattenbruksprodukter från den första försäljningen till detaljhandelsledet, inklusive import och export. Den första försäljningen är den landade fisk som säljs eller registreras i en auktionshall till registrerade köpare eller till producentorganisationer. Den första försäljningen kan skilja sig från landningen eftersom den inte omfattar fisk som landas av fartyg som ägs av beredningsföretag eller direktförsäljning till beredningsföretag. Denna karta visar var auktionshallarna är belägna för den månatliga första försäljningen i Belgien, Tyskland, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Klicka på en plats för att få mer information om volym, värde och pris för den första försäljningen. Informationen på denna karta sammanställdes av Eumofa baserat på uppgifter från nationella förvaltningar och kommersiella källor och gjordes tillgänglig genom EMODnet Human Activities.

EUMOFA – Denna karta visar det totala värdet (inom EU och utanför EU) på import och export av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

EUMOFA – Denna karta visar den totala volymen (inom EU och utanför EU) av import och export av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

Sediment är avlagringar av partiklar som grus, sand och lera, men även snäckskal och annat biologiskt material. Hur snabbt dessa sediment ackumuleras på havsbotten varierar kraftigt beroende på platsen. Det går snabbast i närheten av flodmynningar och långsammast i djupt hav. Denna karta visar ackumuleringstakten i sediment på havsbotten på olika platser i den europeiska marina regionen. Hastigheten har fastställts genom datering av sedimenten eller genom en beräkning ur akustisk-seismiska data och data om sedimentkärnan.

Kolväten som petroleum och naturgas är en primär energikälla för dagens samhälle. Olje- och gasbolag letar efter dessa kolväten (prospekterar) och utvinner dem (exploaterar) ur sedimentlager djupt under havsbotten eller markytan. De havsområden som innehåller kolväten kontrolleras av nationella regeringar. Därför måste olje- och gasbolagen ha tillstånd för att prospektera och exploatera dessa tillgångar. Denna karta visar aktiva licenser för kolväten till havs i Europa. Informationen är ett resultat av en sammanställning och harmonisering av dataset från flera källor inom och utanför EU och den uppdateras varje år.

Kolväten som petroleum och naturgas är en primär energikälla för dagens samhälle. Dessa kolväten utvinns ur sedimentlager långt nere under havsbotten eller markytan genom borrhål. Denna karta visar plats och driftstatus för havsbaserade borrhål för utvinning av kolväten i Europa. Informationen är ett resultat av en sammanställning och harmonisering av dataset från flera källor i hela EU och även från Norge, Storbritannien och Montenegro och den uppdateras varje år.

Djupkurvor eller isobater (dvs. imaginära linjer på en karta som förbinder alla punkter med samma djup under vattenytan) baseras på det genomsnittliga vattendjupet, vilket är undervattensmotsvarigheten till topografi. Denna karta visar djupkurvorna för följande djup: 50, 100, 200, 500, 1000, 2000 och 5000 meter.

Denna karta visar batymetrin, dvs. medelvattendjupet, i den europeiska regionen med en upplösning på 1/16 bågminut (~ 115 meter) samt topografin för landområden. Den batymetriska kartan baseras på enskilda batymetriska undersökningar och sammansatta digitala terrängdata/modeller (cDTM).

En bergarts litologi är en beskrivning av dess fysiska egenskaper, som färg, textur, kornstorlek eller mineralsammansättning. Det kan vara en detaljerad beskrivning av dessa egenskaper eller en sammanfattning av en berghälls övergripande fysiska egenskaper. Denna karta visar litologin för skikten av berggrund på havsbotten i den europeiska marina regionen.

Stratigrafi är beskrivningen av lagerföljden i berggrunden (skikt) som har ackumulerats över tid. Baserat på jordens stratigrafi har geologer delat in dess historia i ett system av hierarkiska tidsperioder som brukar kallas den geologiska tidsskalan. Denna karta visar den geologiska åldern i de olika skikten av berggrund på havsbotten i den europeiska marina regionen.

Sediment är ansamlingar av partiklar som grus, sand och lera. När dessa sediment begravs och trycks ihop bildar de sedimentära bergarter. Den typ av sediment som täcker havsbotten kallas havsbottnens substrat. Denna karta visar havsbottnens substrat i den europeiska marina regionen i skala 1: 250000 och omfattar fem substratklasser som har definierats enligt Folks klassificeringsschema plus en klass för berggrund och block.

Sedimenten och berglagren under havsbotten innehåller såväl vatten som andra vätskor (t.ex. petroleum) samt metan, koldioxid och andra gaser som har bildats vid nedbrytning av organiskt material. Dessa så kallade hydrotermala lösningar befinner sig under högt tryck, vilket gör att de tränger upp mot havsbotten längs förkastningar och sprickor. När lösningarna når havsbotten läcker de ut i den fria vattenmassan i en process som kallas hydrotermalt flöde. Om sediment blandas med dessa lösningar bildas ett slam under högt tryck som kan bryta fram ur havsbotten och skapa slamvulkaner. Denna karta visar platsen för sådana hydrotermala flöden och slamvulkaner av icke-vulkaniskt ursprung. Informationen har samlats in av olika nationella och regionala kartläggningsprojekt och sammanställts från forskningslitteraturen.

Kolväten som petroleum, naturgas, kol och bitumen är den primära energikällan i dagens samhälle. De bildas genom nedbrytning av organiskt material under miljontals år i tjocka sedimentära sekvenser, så kallade kolvätereservoarer, djupt under jordens yta. Dessa reservoarer är i hög grad begränsade till kontinentalsocklarna, kontinentalsluttningarna, kontinentalhöjderna och de små havsbassängerna. Denna karta visar platsen för och utbredningen av kolvätereservoarer i den europeiska marina regionen.

Flermetalliska noduler och manganskorpor är bergarter som bildas vid havsbotten och innehåller många värdefulla metaller som järn, mangan, nickel, koppar och kobolt. Sådana metaller återfinns även i sulfidavsättningar, vilket är ansamlingar av svavelmineraler som bildas nära vulkaniska utlopp på havsbotten. Denna karta visar förekomsten av sådana mineralresurser i djuphavet på olika provtagningsplatser.

Muddring är en utgrävningsaktivitet som oftast utförs under vatten, i grunda hav eller sötvattenområden i syfte att samla in och flytta bottensediment för att vidga och/eller fördjupa hamnar och farleder, omforma kustlinjen eller skydda mot erosion och översvämning. Denna karta visar platser där det pågår muddringsverksamhet samt syftet med den. Informationen är ett resultat av en sammanställning och harmonisering av dataset från flera källor runt om i EU.

Sediment är avlagringar av partiklar som grus, sand och lera, men även av snäckskal, noduler och annat biologiskt material. När dessa sediment begravs och trycks ihop bildar de sedimentära bergarter. Denna karta visar egenskaperna hos sediment på havsbotten på olika provtagningsplatser.

Tektonik handlar om att beskriva jordskorpans struktur och rörelse och förklarar många geologiska processer, som bergsbildning, vulkanism och jordbävningar. Förkastningslinjer är sprickor som delar upp jordskorpan i plattor som rör sig i förhållande till varandra. Denna karta visar förkastningslinjerna i den europeiska marina regionen.

Istider som har kommit och gått har lett till att havsytan har stigit och sjunkit med mer än 100 m. Många äldre landskap, där våra mänskliga förfäder levde, har därför blivit översvämmade och dolda. Denna karta visar kända topografiska och arkeologiska företeelser i dessa undervattenslandskap. Informationen har samlats in av EMODnet geology och baseras på arbetet i flera andra projekt, t.ex. SPLASHCOS, SASMAP och MEDFLOOD.

Skred är rörelser i marken, t.ex. i form av klippskred, laviner, djupa jordskred och ytliga skred. De kan också uppstå under vattnet och kallas då för undervattensskred. Denna karta visar olika typer av undervattensskred som har upptäckts på eller under havsbotten och i formationer i dagen. Informationen har samlats in av olika nationella och regionala kartläggningsprojekt och har sammanställts från forskningslitteratur.

Undervattensvulkaner är öppningar och sprickor i jordytan under vattnet, där magma kan tränga fram. Många undervattensvulkaner ligger nära områden där tektoniska plattor förflyttar sig. Även om de flesta undervattensvulkaner ligger djupt under havet, förekommer de också i grundare vatten och kan i så fall skicka ut material i atmosfären under ett utbrott. Denna karta visar platsen för och morfologin hos undervattensvulkanerna i den europeiska marina regionen.

Sediment på havsbotten, t.ex. sand och grus, är användbara byggmaterial. Dessutom kan de användas för att restaurera stränder och skydda mot kusterosion. Denna karta visar platsen där marina sediment utvinns samt slutanvändningen av det utvunna materialet. Informationen är ett resultat av en sammanställning och harmonisering av dataset från flera källor inom och utanför EU och den uppdateras varje år.

Den regionala trenden för den globala genomsnittliga havsnivåhöjningen (millimeter per år) tillhandahålls av Copernicus havsmiljöövervakningstjänst. Havsnivån stiger till följd av havsuppvärmning och förlust av landismassa. Vatten expanderar när det värms upp och omkring 30% av dagens globala genomsnittliga havsnivåhöjning beror enbart på denna termiska expansion. En stigande havsnivå kan allvarligt påverka människor i kust- och öregioner samt naturliga miljöer som marina ekosystem.

Tidsserierna visar att det globala medelvattenståndet har stigit med mer än 8cm sedan början av 1990-talet och fortsätter att stiga med 3,3mm per år. Nya beräkningar visar att den globala genomsnittliga havsnivåhöjningen accelererar och att takten ökar med 0,12 ±0,073mm varje år.

Havsnivåhöjningen är dock inte homogen, och vissa regioner är därför mer hotade än andra. Kartan visar den rumsliga fördelningen vad gäller havsnivåtrenderna sedan 1993. Den visar att havsnivån stiger i alla världshaven, men det finns stora variationer där regioner som västra tropiska Stilla havet når amplituder på upp till +8mm/år. I detta område beror de regionala trenderna främst på värmeexpansionen. Osäkerheten kring de regionala havsnivåtrenderna ligger i storleksordningen 2–3mm/år med värden som är så låga som 0,5mm/år eller så höga som 5,0mm/år, beroende på region.

Denna övervakningsindikator för havsnivån härleds från DUACS delayed-time (version DUACS DT-2018). Dessa produkter distribueras av Copernicus klimatförändringstjänst och finns också tillgängliga i katalogen från Copernicus Marine Service.

Den regionala trenden för global havsytetemperatur (grader Celsius (ºC) per år) tillhandahålls av Copernicus havsmiljöövervaknings tjänst. Havsytetemperaturen är en av de väsentliga klimatvariabler som definieras av det globala systemet för klimatobservation och som krävs för att övervaka och karakterisera det globala klimatets tillstånd.

Tidsserien visar att den globala havsytetemperaturen har stigit med mer än 0,3°C sedan början av 1990-talet och fortsätter att stiga i en aldrig tidigare skådad takt på 0,014 ± 0,001°C per år. De senaste fyra åren har vi observerat de varmaste temperaturerna på havsytan sedan journalföringen började.

Havsytetemperaturen stiger inte homogent och därför är vissa regioner mer hotade än andra. Kartan visar den rumsliga fördelningen av den genomsnittliga havsytetemperaturen i världshaven sedan 1993. Av den framgår att uppvärmningen för den större delen av jorden skedde mellan 1993 och 2018. Ett av undantagen från denna trend är Nordatlanten, särskilt regionen söder om Grönland där en kylningstrend observeras.

Denna havstemperaturindikator bygger på dagliga globala klimatanalyser av havsytans temperatur som genereras av Europeiska rymdorganisationen (ESA), klimatförändringsinitiativet om havsytetemperatur (SST CCI) och Copernicus klimatförändringstjänst (C3S), som är tillgänglig från Copernicus marina tjänstkatalog.

EU4Ocean-koalitionen för kunskap om haven kopplar samman olika organisationer, projekt och människor som bidrar till havsmedvetenhet och en hållbar förvaltning av haven. Med EU-kommissionens stöd ska detta bottom-up-initativ förena européernas röster och göra havet till en angelägenhet för alla. Koalitionen består av tre delar: En plattform för organisationer och enskilda som deltar i initiativ för kunskap om haven, ett europeiskt ungdomsforum för haven och ett nätverk av europeiska blå skolor.
Plattformen EU4Ocean samlar ett brett spektrum av intressenter som spänner över områdena havsforskning, vetenskapspolitik, industri inom den blå ekonomin och den privata sektorn, det civila samhället, konst, utbildning, ungdom och medier. Deltagandet sker på en rad olika nivåer, från lokala och nationella organisationer till regionala havsinitiativ och europeiska initiativ. Medlemssidor för plattformen

Plattformens medlemmar kan dela idéer och tankar, bygga upp partnerskap och samarbeta för att säkerställa en mer samordnad strategi för kunskap om haven i Europa och utveckla konkreta verksamheter som skapar en reell medvetenhet, ett engagemang och en dynamik över hela samhället för handlingskraft och förändring. Medlemmarna mobiliseras kring tre teman i arbetsgrupperna: Klimat och hav, mat från haven samt friska och rena hav. Mer information.

Den europeiska havsatlasen finns på 24 språk. Atlasen har en ambassadör för varje språk som under en informationskampanj mellan september 2020 och september 2021 förklarade varför havet är viktigt för just henne/honom och varför vi alla bör bry oss om och ta hand om haven. Bland ambassadörerna finns Virginijus Sinkevičius, kommissionär, Charlina Vitcheva, generaldirektör för havsfrågor och fiske, Māris Stuгğis, handläggare på EU-kommissionen, samt företrädare för offentliga myndigheter i olika EU-medlemsstater, direktörer för olika institut och för ett akvarium, forskare, samordnare inom icke-statliga organisationer, en surfare, en befälhavare, en dykare och en kock med Michelinstjärnor. Utforska kartan för att se vilka de är och läs deras uttalanden om haven. Ambassadörerna är placerade på kartan i de länder där deras respektive språk talas.

Denna utbildningskarta visar resultatet av utmaningen Forska! Kartläggning av klimatförändringar i hav & på vattenvägar, som lanserades av koalitionen Utbildning för klimatet och Europeiska havsatlasen 2022. Skolor i hela Europa uppmanades att lämna data för ett nytt kartlager i atlasen. Utmaningen omfattade sju faser. I de två första faserna fick deltagarna möjlighet att upptäcka hur atlasen fungerar. Lärarna röstade sedan fram det kartämne som skulle utvecklas: ytvattentemperatur i havet, floder, sjöar eller dammar. Skolorna kunde mäta vattentemperaturen på olika platser och vid olika tidpunkter. De tillhandahöll resultaten av sina mätningar och annan nödvändig information (t.ex. skolans/gruppens namn, geografiska koordinater för den plats där mätningen gjordes, datum och tidpunkt för mätningen, metod som använts för att mäta temperaturen...) genom att fylla i ett webbformulär under datainsamlingsfasen, som avslutades den 31 mars 2023. På så sätt lärde sig eleverna om datainsamling, dataharmonisering, datavisualisering och datadelning. Hur mätte skolorna vattentemperaturen? Flera skolor gjorde mätningarna med termometer, men tack vare Partnership for Observation of the Global Ocean (POGO) och Educational Passages fick atlas-teamet också data från skolor som har byggt och sjösatt minibåtar utrustade med temperatursensorer! Tack vare detta kartlager har alla nu tillgång till de data som samlats in av skolorna. Kartan kan användas som undervisningsmaterial av dessa skolor, andra skolor och alla intresserade! Tack till alla deltagande skolor, POGO och Educational Passage för fantastiska bidrag!

Nätverket av europeiska blå skolor ingår i EU4Ocean-koalitionen och ska inspirera lärare, rektorer och skolchefer eller personal inom utbildningstjänster att utmana sina elever, från förskola, grundskola, gymnasium, tekniska skolor eller yrkesskolor, till att ”hitta den blå vägen” (Find the Blue) och utveckla projekt med koppling till havet.

Unga havsförespråkare är unga projektledare i åldrarna 16–30 år. Deras projekt har erkänts och godkänts av Europeiska kommissionen då den anser att de leder till en meningsfull och varaktig förändring för haven.

Denna karta visar en prognos över livsmiljöer på havsbotten från Eunis för de europeiska haven. Kartan följer Eunis 2007-11-klassificeringssystem när det är tillämpligt och använder de mest detaljerade klassificeringar som förutspås i modellen. Eunis livsmiljöklassificering är ett heltäckande Europaomfattande system för att underlätta en harmoniserad beskrivning och insamling av data i hela Europa med hjälp av de kriterier som används för identifiering av livsmiljöer. Klassificeringen har utökats med ytterligare livsmiljöer när det inte finns någon lämplig Eunis-livsmiljö eller där det saknas uppgifter. Modellen omfattar enbart den sublitorala zonen. På grund av de stora variationerna i den litorala zonen, bristen på detaljerade substratdata och modellens upplösning är det svårt att göra prognoser för litorala livsmiljöer i denna skala.

Denna karta visar den geografiska fördelningen av Posidonia oceanica, en havslevande blomväxt som är endemisk för Medelhavet. Den bildar stora undervattensängar som är en viktig del av ekosystemet. Frukten flyter fritt och kallas i Italien för ”havets oliv” (l’oliva di mare). Bollar av fiberrikt material från sjögräsets blad, så kallade egagropili, sköljs upp på stränderna i närheten.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för blåkäft (Helicolenus dactylopterus) i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för djuphavskungsfisk (Sebastes mentella) i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för lerskädda (Hippoglossoides platessoides) i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för mindre hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för torsk (Gadus morhua) i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för korallen Acanella arbuscula i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för korallen Acanthogorgia armata i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för korallen Desmophyllum dianthus i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för korallen Madrepora oculata i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för korallen Paragorgia arborea i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för ögonkorall (Lophelia pertusa) i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Klimatförändringen väntas får långtgående konsekvenser för djuphavsmiljön, till exempel genom försurning av havsvattnet, uppvärmning, syreförlust och bristande födotillgång på havsbotten. Dessa förändringar väntas hota en mängd djuphavsfiskar, korallrev i kallt vatten och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Kartan visar vilka livsmiljöer som riskerar att gå förlorade eller förväntas bevaras (refugier) eller tillkomma för skoläst (Coryphaenoides rupestris) i framtiden (2081–2100) till följd av klimatförändringen om inget görs nu (”business-as-usual”). Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Denna karta visar den modellerade geografiska fördelningen av korallalstrande utsprång och märgelbottnar i Medelhavet. Dessa biokonstruktioner är typiska undervattenslandskap i Medelhavet som omfattar korallformationer som växer under svaga ljusförhållanden. De är ett resultat av ett byggsamarbete mellan alger och djur, som uppvägs av fysiska och biologiska nedbrytningsprocesser. På grund av sin omfattning, biologiska mångfald och produktion räknas korallalstrande livsmiljöer och livsmiljöer på märgelbottnar till de allra viktigaste ekosystemen i Medelhavet och de anses ha stor betydelse för både fiske och naturligt koldioxidupptag.

Denna karta visar de klassificerade biologiska zoner för alla europeiska vatten som används i EMODnets breda modell för livsmiljöer på havsbotten (EUSeaMap). Det är en av flera livsmiljödeskriptorer som används för att fastställa den slutliga livsmiljötypen. Biologiska zoner bestäms med en rad olika fysiska variabler och proxyvärden.

Denna karta visar den modellerade geografiska fördelningen av märgelbottnar i Medelhavet. Dessa biokonstruktioner är typiska undervattenslandskap i Medelhavet som omfattar korallformationer som växer under svaga ljusförhållanden. De är ett resultat av ett byggsamarbete mellan alger och djur, som uppvägs av fysiska och biologiska nedbrytningsprocesser. På grund av sin omfattning, biologiska mångfald och produktion räknas livsmiljöer på märgelbottnar till de allra viktigaste ekosystemen i Medelhavet och de anses ha stor betydelse för både fiske och naturligt koldioxidupptag.

Denna karta visar den prediktiva kartan över livsmiljöer på havsbotten för de europeiska haven. Kartan har skapats baserat på de klassificerade livsmiljödeskriptorer som har använts för att fastställa den slutliga livsmiljön. Den följer i tillämpliga fall klassificeringssystemet för viktiga livsmiljöer enligt havsmiljödirektivet, och modellens utfall aggregeras vid behov. Havsmiljödirektivet antogs den 17 juni 2008 och syftar till att skydda den marina miljön i hela EU mer effektivt.

Denna karta visar kustlinjens migration i Europa. Den innehåller information om hur kustlinjen – där land möter hav – förändras. Kartan över kustlinjens migration produceras av EMODnet Geology och gör det möjligt att visa en övergripande bild över kustlinjens beteende i Europa under 2007–2017. Här kartläggs områden av migration inåt landet (erosion eller översköljning), stabilitet och migration ut mot havet (tillväxt eller landhöjning) i olika rumsliga skalor. Kartan ger en värdefull inblick i en av klimatförändringens tydligaste konsekvenser för européerna. Övervakningen av kustområden för att analysera erosionseffekter kan stödja integrerad förvaltning av kustområden.

Havsytetemperaturen är vattentemperaturen nära havsytan. Temperaturen i havet beror på den mängd solenergi som absorberas vid ytan, vilket bestäms av breddgraden, vädermönstren och havsisen, och av hur denna energi fördelas över havet genom blandning, tidvatten och strömmar. Forskarna mäter havstemperaturen eftersom den är en viktig parameter för väder- och klimatprognoser. Ett av de oceanografiska instrument som används för att automatiskt samla in dessa temperaturmätningar är instrumentbojar som driver fritt omkring på havet beroende på vattenströmmar och värdsensorer. Dessa observationer förmedlas via satellit, används omedelbart för att förbättra prognoserna och öka sjösäkerheten och görs tillgängliga genom initiativ för öppna marina data som Emodnet. Denna globala datainsamlingsinsats samordnas av samarbetspanelen för datainköp (Data Buoy Cooperation Panel, DBCP). Denna karta visar de temperaturmätningar som registrerats under den föregående månaden av den samlade uppsättningen instrumentbojar i världen.

Denna karta innehåller information om integrerad förvaltning av kustområden runt om i Europa. Dessa data är resultatet av det europeiska projektet Ourcoast. Integrerad förvaltning av kustområden är en process för kustförvaltning där man använder en integrerad strategi som tar hänsyn till alla aspekter av kustområdet, inklusive geografiska och politiska gränser. Detta gör det möjligt att bedöma och anpassa sig till klimatförändringens risker och konsekvenser och bidrar till att främja hållbara lösningar på kustförvaltningsmetoderna.

Denna karta visar geologiska mönster hos EU:s kust. Uppgifterna visar olika typer av strand- och kustformationer, med 13 geologiska typer och 20 geomorfologiska typer, från berg till mjuka sediment och från naturliga stränder till hamnområden och kustskydd. Dessa uppgifter har producerats av Eurosion-projektet med hjälp av en mängd digitala bilder för att skapa en strandindelning. Bestämning av kustlinjen är ett viktigt steg i övervakningen av kustområden för att analysera erosionseffekter och stödja integrerad förvaltning av kustområden.

Denna karta visar nätverket av marina Natura 2000-områden i Europa. Natura 2000 baseras på fågeldirektivet från 1979 och habitatdirektivet från 1992, där det anges särskilda skyddsområden (SPA) och områden av särskilt intresse för bevarande (s.k. områden av gemenskapsintresse, SCI) för att trygga den långsiktiga överlevnaden för Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljötyper. Natura 2000 sträcker sig över alla EU-länder, både på land och till havs och omfattar 18 % av EU:s landyta och nästan 6% av unionens havsområde. Det är det största samordnade nätverket av skyddsområden i världen och ett avgörande verktyg för att skydda den biologiska mångfalden i EU.

Klimatförändringen väntas hota en mängd kommersiella djuphavsfisken, svampdjurs- och korallrev i kallvatten och de tjänster som de utför för människan (till exempel som livsmedelsresurs). Områdesbaserade bevarandeinsatser, som skyddade marina områden, är avgörande för att skydda dessa sårbara marina ekosystem. Men dessa insatser bör styras till de bästa områdena för att bevara ekosystemen på ett effektivt och långsiktigt sätt och bör helst påverka mänskliga verksamheter, t.ex. fiske, så lite som möjligt. Därför har man undersökt olika rumsliga scenarier för bevarandeinsatser, baserat på en mängd olika typer av rumslig information (arter, livsmiljöer, mänsklig användning ...) och kunnat identifiera de områden som uppfyller de specifika bevarandemålen bäst. Kartan visar de prioriterade områdena för bevarande av flera sårbara marina djuphavsekosystem, med hänsyn till den förväntade förändringen i livsmiljöer om inga åtgärder vidtas mot klimatförändringen (”business-as-usual”), förbindelselänkar mellan olika områden och de ekonomiska konsekvenserna för mänsklig verksamhet som fiske och djuphavsutvinning. Studien som dessa uppgifter kommer från ingår i Atlasprojektet inom Horisont 2020. Projektet är en plan för fysisk planering i EU baserat på transatlantiska bedömningar och djuphavsekosystem.

Denna karta visar andelen (%) skyddade marina områden jämfört med landbaserade områden för varje europeiskt land. Skyddade marina områden har skapats i alla delar av världshaven för att skydda sårbara arter och ekosystem, bevara den biologiska mångfalden och minska risken för utrotning, återupprätta ekosystemens integritet, separera användningar för att undvika användarkonflikter och öka produktiviteten hos populationer av fisk och marina evertebrater. De skapar ett allmänt fokus på bevarande av havsmiljön och används ofta världen över som förvaltningsverktyg för att främja en hållbar användning av de marina resurserna. Många skyddade marina områden fungerar också som levande laboratorier – nödvändiga för vetenskaplig forskning och upptäckter som gynnar mänskligheten. När skyddade marina områden förvaltas effektivt stöder de den blå ekonomin genom att bidra till att upprätthålla fiskbestånden och stärka turismen.

www.oceansatlas.org – Denna karta visar världshaven uppdelade på stora marina ekosystem, vart och ett med sin särpräglade havsbotten och sina särskilda fysiska och biologiska egenskaper. Ett stort marint ekosystem omfattar ungefär 200000 km² eller mer och är koncentrerat kring kustområden som förbinder flodmynningar och flodområden med havet och kontinentalsocklarnas kant. Stora marina ekosystem är användbara för att underlätta en hållbar förvaltning av havsresurserna (t.ex. fisk).

Denna karta visar de olika avrinningsområdena grupperade efter vilket hav som de rinner ut i. Avrinningsnät och tillhörande avrinningsområden bildar komplexa funktionella enheter som inte bara är viktiga för de hydrologiska processerna utan för miljöprocesser i stort. Detta har erkänts i EU-lagstiftningen på senare tid, t.ex. i vattendirektivet.

En avvikelse i havsnivån visar den regionala omfattningen av avvikande (jämfört med vad som är normalt eller förväntat) vattennivåer i kustvatten under en viss tidsperiod. Denna karta visar avvikelser i havsnivåerna baserat på tidvattenmätningar och bottentryckmätare från Permanent Service for Mean Sea Level (PSMSL).

Denna karta visar den förutspådda förändringen av havsnivån på 237 platser som har placerats i ett intervall på cirka 100 km, ungefär 50–100 km från EU:s kust. Den relativa ökningen av havsnivån (RSLR) på platserna extrapoleras från digitaliseringen av två kartor, närmare bestämt från Douglas m.fl. (2001), som ger en uppskattning av RSLR för hela Europa, och kartan av Lambeck m.fl. (1997), som täcker ett mindre område mer ingående, dvs. Nordsjön.

Impulsbuller under vatten är korta ljudstötar med hög volym som orsakas av mänskliga licensierade verksamheter som till exempel pålning för byggverksamhet till havs, seismologiska undersökningar för olje- och gasprospektering och explosioner under vattnet. Bullrets effekter är inte särskilt väl kända, men det kan påverka det marina livet negativt, särskilt däggdjur som använder ljud under vattnet för att kommunicera. Inom ramen för havsmiljödirektivet krävs – genom kommissionens beslut D11 – att tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller, ligger på nivåer som inte påverkar den marina miljön negativt. Denna karta visar antalet kalenderdagar då impulsbuller registrerades i ett område som definieras enligt ett gemensamt nät (1/3° x 1/6°), så kallade Pulse Block Days. Informationen har hämtats från de regionala register över bullerhändelser (Regional Impulsive Noise Event registries) – dokumenterade av Ospar (i Nordostatlanten) och Helcom (i Östersjön) – som förs och förvaltas av Ices, samt Barcelonakonventionen och ACCOBAMS (Medelhavet, Svarta havet).

En tsunami är en serie vågor i en vattenförekomst som orsakas av förskjutningen av en stor vattenmassa, i allmänhet i ett hav eller en stor sjö. I takt med att de närmar sig kusten och vattnet blir grundare blir tsunamivågorna hoptryckta och våghöjden ökar dramatiskt, vilket orsakar stora översvämningar av kustområdet. Denna karta visar platser längs de europeiska kusterna som har drabbats av tsunamier och processen som orsakade tsunamin. Informationen har kartlagts i olika nationella och regionala kartläggningsprojekt och har sammanställts från forskningslitteratur.

Marktäcket är det fysiska materialet på jordytan, vilket har stor betydelse för möjligheten till markanvändning. Denna karta visar marktäcket i Europa. Den baseras på tolkningar av satellitbilder som har gjorts av nationella grupper som deltar i programmet Corine Land Cover. Detta program ingår i initiativet Copernicus landmiljöövervakningstjänst som drivs av Europeiska kommissionen och Europeiska miljöbyrån och som tillhandahåller miljöinformation från en kombination av luft- och markbaserade observationssystem och övervakning på plats.

Med avrinning menas vattnets förflyttning över land (i form av sjöar och vattendrag) till haven. Denna karta visar trenderna i flödet av vatten från vattendrag till EU:s hav.

Den relativa förändringen av havsnivån är den takt med vilken havsytan stiger eller sjunker i förhållande till land vid en viss kuststation. Den visar med andra ord havsnivåns förändring i förhållande till kontinentalskorpan. Den kan orsakas av förändringar i den absoluta havsnivån (havsytans höjd över jordens centrum) och/eller av rörelser i kontinentalskorpan. Denna karta visar trenderna i relativa havsnivåer baserat på tidvattenmätningar och bottentryckmätare från Permanent Service for Mean Sea Level (PSMSL).

En tsunami är en serie vågor i en vattenförekomst som orsakas av förskjutningen av en stor vattenmassa, i allmänhet i ett hav eller en stor sjö. Händelser som jordbävningar, vulkanutbrott, jordskred och andra störningar över eller under vattenytan kan orsaka en tsunami. Denna karta visar platsen för händelser som har orsakat tsunamier. De har kartlagts i olika nationella och regionala kartläggningsprojekt och har sammanställts från forskningslitteratur.

Världshavens namn

Kartan visar de viktigaste vattendragen och sjöarna i Europa. Avrinningsnät och tillhörande avrinningsområden bildar komplexa funktionella enheter som inte bara är viktiga för de hydrologiska processerna utan för miljöprocesser i stort. Detta har erkänts i EU-lagstiftningen på senare tid, t.ex. i vattendirektivet.

Denna karta har tagits fram genom en sammanställning och harmonisering av dataset från flera källor runt om i EU. Enligt den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg (Marpolkonventionen) räknas avfall i hamnar i metriska ton (m³) och klassificeras som oljehaltigt avfall, fast avfall, avloppsvatten, hamnavfall (fast avfall) och total mängd. Dessa dataset uppdateras varje år och omfattar årliga data från 2004 till 2017 (när de finns tillgängliga) från följande länder: Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Portugal och Spanien.

Ammunition som dumpats på havsbottnen utgör en global källa till oro för länder, regionala och internationella organisationer, forskare osv. Dessa kan omfatta vapen som odetonerade bomber, inbegripet kemiska vapen som dumpades efter Första och Andra världskriget. Dessa utgör ett hot mot den marina miljön, människors hälsa och utgör en verklig utmaning för den blå ekonomin och den fysiska planeringen i kust- och havsområden, för att inte tala om de risker som är förknippade med att avlägsna ammunitionen och de tekniska problem som uppstår vid borttagandet. På kartan kan du se polygoner som motsvarar konventionell, kemisk eller okänd typ av ammunition.

Ammunition som dumpats på havsbottnen utgör en global källa till oro för länder, regionala och internationella organisationer, forskare osv. Dessa kan omfatta vapen som odetonerade bomber, inbegripet kemiska vapen som dumpades efter Första och Andra världskriget. Dessa utgör ett hot mot den marina miljön, människors hälsa och utgör en verklig utmaning för den blå ekonomin och den fysiska planeringen i kust- och havsområden, för att inte tala om de risker som är förknippade med att avlägsna ammunitionen och de tekniska problem som uppstår vid borttagandet. På kartan kan du se punkter som bekräftar att det finns konventionell, kemisk eller okänd typ av ammunition i det området.

Med muddermassor avses okonsoliderade, slumpmässigt blandade sediment bestående av sten, jord och/eller skalrester som har extraherats och deponerats under muddrings- och dumpningsverksamhet. Muddermassor vilar onaturligt på naturlig, orörd jord eller regolit och kan bilda antropogena landformationer (t.ex. mudderbank). Muddring för sjöfart (t.ex. för att skapa områden för hamnar eller marinor) och för tekniska ändamål (t.ex. utgrävning för kablar och rörledningar) leder till stora mängder muddermassor som deponeras till havs. Miljökonsekvenserna, t.ex. störningar i fiskeriverksamhet eller förorening av ekosystem, uppmärksammas nu allt mer. I dag har nationella myndigheter i många länder valt ut dumpningsområden där de negativa konsekvenserna kan minimeras. Denna karta visar dumpningsplatser.

Varje år skapar människors olika verksamheter miljontals ton med skräp och en stor del av skräpet hamnar i våra hav, där det skapar problem för miljön, ekonomin och folkhälsan. Det är inte förvånande att nedskräpning av havet identifieras som ett av de snabbast växande hoten mot världshavens hälsa, mot mångfalden av liv i våra hav och i slutänden mot människor som äter mat från haven. Denna karta visar vilken typ av skräp som spolas upp på stränderna i EU. Kartan är indelad i flera kategorier (glas, textil, metall, polymer osv.) och visar procentandelen av varje kategori som har övervakats vid EU:s kuster inom ramen för ramdirektivet om en marin strategi (havsmiljödirektivet). Skräpet kan ha lämnats direkt på stranden men kan också vara marint skräp som har sköljts upp från havet. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg. Denna karta visar resultaten från 2001 till 2020.

Med muddermassor avses okonsoliderade, slumpmässigt blandade sediment bestående av sten, jord och/eller skalrester som har extraherats och deponerats under muddrings- och dumpningsverksamhet. Muddermassor vilar onaturligt på naturlig, orörd jord eller regolit och kan bilda antropogena landformationer (t.ex. mudderbank). Muddring för sjöfart (t.ex. för att skapa områden hamnar eller marinor) och för tekniska ändamål (t.ex. utgrävning för kablar och rörledningar) leder till stora mängder muddermassor som deponeras till havs. Miljökonsekvenserna, t.ex. störningar i fiskeriverksamhet eller förorening av ekosystem, uppmärksammas nu allt mer. I dag har nationella myndigheter i många länder valt ut dumpningsområden där de negativa konsekvenserna kan minimeras. Denna karta visar dumpningsplatser.

#EUBeachCleanUp är ett initiativ från kommissionen tillsammans med FN och smurfarna. I samband med World Cleanup Day går EU:s delegationer och representationskontor samman med icke-statliga organisationer, skolor och andra partner för att ordna strandsaneringsaktiviteter överallt i världen.

Marint skräp utgör en stor fara för livet i havet, eftersom djur kan fastna i eller äta skräpet och få i sig skadliga kemikalier. Kemikalierna kan dessutom färdas genom näringskedjan och hota folkhälsan globalt. Marint skräp orsakar också stora ekonomiska skador, då värdefulla och återvinningsbara resurser går förlorade till havs, förorenade stränder skrämmer bort turister och fiskarnas fångster innehåller allt mer skräp. Denna karta visar densiteten i skräp på havsbotten (alla kategorier) uttryckt som antalet skräpföremål som samlats in genom fisketrålundersökningar under en ettårsperiod. Tänk på att avsaknaden av insamlade data i vissa områden inte betyder att de områdena är fria från skräp på havsbotten. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg.Denna karta visar resultaten från 2011 till 2022.

Fiskerelaterat skräp och annat marint skräp utgör en stor fara för livet i havet, eftersom djur kan fastna i eller äta skräpet och få i sig skadliga kemikalier. Kemikalierna kan dessutom färdas genom näringskedjan och hota folkhälsan globalt. Marint skräp orsakar också stora ekonomiska skador, då värdefulla och återvinningsbara resurser går förlorade till havs, förorenade stränder skrämmer bort turister och fiskarnas fångster innehåller allt mer skräp. Denna karta visar densiteten i fiskerelaterat skräp på havsbotten uttryckt som antalet skräpföremål som samlats in genom fisketrålundersökningar under en ettårsperiod. Tänk på att avsaknaden av insamlade data i vissa områden inte betyder att de områdena är fria från fiskerelaterat skräp. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg. Denna karta visar resultaten från 2011 till 2022.

Våra stränder och hav blir allt mer nedskräpade med plast. Plastskräpet samlas inte bara på våra stränder, det kan också bli en dödsfälla för många havslevande djur. Djuren fastnar i större plastbitar eller tror att mindre bitar är mat. Denna karta visar densiteten plastpåsar på havsbotten uttryckt som antalet påsar som samlats in genom fisketrålundersökningar under en ettårsperiod. Tänk på att avsaknaden av insamlade data i vissa områden inte betyder att de områdena är fria från plastpåsar. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg.

Varje år skapar människors olika verksamheter miljontals ton skräp och en stor del av skräpet hamnar i våra hav, där det skapar problem för miljön, ekonomin och folkhälsan. Det är inte förvånande att nedskräpning av havet identifieras som ett av de snabbast växande hoten mot världshavens hälsa, mot mångfalden av liv i våra hav och i slutänden mot människor som äter mat från haven. Denna karta visar andelen skräp uppdelat på elva kategorier (glas, textil, metall, polymer osv.). Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg. Denna karta visar resultaten från 2007 till 2021.

Rökning är inte bara skadligt för hälsan. Cigarettfimpar och annat marint skräp utgör också en stor fara för livet i havet, eftersom djur kan fastna i eller äta skräpet och få i sig skadliga kemikalier. Kemikalierna kan dessutom färdas genom näringskedjan och hota folkhälsan globalt. Marint skräp orsakar också stora ekonomiska skador, då värdefulla och återvinningsbara resurser går förlorade till havs, förorenade stränder skrämmer bort turister och fiskarnas fångster innehåller allt mer skräp. Denna karta visar medianantalet cigarettrelaterade skräpföremål per strand och år 100-metersremsor på stränder i EU. I denna karta ingår endast övervakningsundersökningar enligt ramdirektivet om en marin strategi utan UNEP–MARLIN-data. UNEP–MARLIN-undersökningar följer ett särskilt protokoll som tillämpas längs mellersta Östersjöns kustremsor. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg. Denna karta visar resultaten från 2001 till 2022.

Fiskerelaterat skräp och annat marint skräp utgör en stor fara för livet i havet, eftersom djur kan fastna i eller äta skräpet och få i sig skadliga kemikalier. Kemikalierna kan dessutom färdas genom näringskedjan och hota folkhälsan globalt. Marint skräp orsakar också stora ekonomiska skador, då värdefulla och återvinningsbara resurser går förlorade till havs, förorenade stränder skrämmer bort turisterna och fiskarnas fångster innehåller allt mer skräp. Denna karta visar medianantalet cigarettrelaterat skräp i 100-metersremsor på stränder i EU från övervakning enligt ramdirektivet om en marin strategi. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg. Denna karta visar resultaten från 2001 till 2022.

Plastpåsar och annat marint skräp utgör en stor fara för livet i havet, eftersom djur kan fastna i eller äta skräpet och få i sig skadliga kemikalier. Kemikalierna kan dessutom färdas genom näringskedjan och hota folkhälsan globalt. Marint skräp orsakar också stora ekonomiska skador, då värdefulla och återvinningsbara resurser går förlorade till havs, förorenade stränder skrämmer bort turister och fiskarnas fångster innehåller allt mer skräp. Denna karta visar medianantalet plastpåsar längs 100-metersremsor på stränder i EU från övervakning enligt ramdirektivet om en marin strategi. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg. Denna karta visar resultaten från 2001 till 2022.

Varje år skapar människors olika verksamheter miljontals ton med skräp och en stor del av skräpet hamnar i våra hav, där det skapar problem för miljön, ekonomin och folkhälsan. Det är inte förvånande att nedskräpning av havet identifieras som ett av de snabbast växande hoten mot världshavens hälsa, mot mångfalden av liv i våra hav och i slutänden mot människor som äter mat från haven. Denna karta visar den totala mängden (antal föremål) marint skräp per strand och år, från övervakning enligt havsmiljödirektivet. Data har homogeniserats och filtrerats för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Som ett led i sin strategi för plast har EU antagit ett direktiv om att begränsa användningen av flera olika engångsartiklar och fiskeredskap av plast. Läs mer om konsekvensbedömningen. Dessutom har EU antagit ett direktiv om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall från fartyg. Denna karta visar resultaten från 2001 till 2022.

EU4Ocean-koalitionen för kunskap om haven kopplar samman olika organisationer, projekt och människor som bidrar till havsmedvetenhet och en hållbar förvaltning av haven. Med EU-kommissionens stöd ska detta bottom-up-initativ förena européernas röster och göra havet till en angelägenhet för alla. Koalitionen består av tre delar: En plattform för organisationer och enskilda som deltar i initiativ för kunskap om haven, ett europeiskt ungdomsforum för haven och ett nätverk av europeiska blå skolor.
Plattformen EU4Ocean samlar ett brett spektrum av intressenter som spänner över områdena havsforskning, vetenskapspolitik, industri inom den blå ekonomin och den privata sektorn, det civila samhället, konst, utbildning, ungdom och medier. Deltagandet sker på en rad olika nivåer, från lokala och nationella organisationer till regionala havsinitiativ och europeiska initiativ. Medlemssidor för plattformen

Plattformens medlemmar kan dela idéer och tankar, bygga upp partnerskap och samarbeta för att säkerställa en mer samordnad strategi för kunskap om haven i Europa och utveckla konkreta verksamheter som skapar en reell medvetenhet, ett engagemang och en dynamik över hela samhället för handlingskraft och förändring. Medlemmarna mobiliseras kring tre teman i arbetsgrupperna: Klimat och hav, mat från haven samt friska och rena hav. Mer information.

Den europeiska havsatlasen finns på 24 språk. Atlasen har en ambassadör för varje språk som under en informationskampanj mellan september 2020 och september 2021 förklarade varför havet är viktigt för just henne/honom och varför vi alla bör bry oss om och ta hand om haven. Bland ambassadörerna finns Virginijus Sinkevičius, kommissionär, Charlina Vitcheva, generaldirektör för havsfrågor och fiske, Māris Stuгğis, handläggare på EU-kommissionen, samt företrädare för offentliga myndigheter i olika EU-medlemsstater, direktörer för olika institut och för ett akvarium, forskare, samordnare inom icke-statliga organisationer, en surfare, en befälhavare, en dykare och en kock med Michelinstjärnor. Utforska kartan för att se vilka de är och läs deras uttalanden om haven. Ambassadörerna är placerade på kartan i de länder där deras respektive språk talas.

Denna utbildningskarta visar resultatet av utmaningen Forska! Kartläggning av klimatförändringar i hav & på vattenvägar, som lanserades av koalitionen Utbildning för klimatet och Europeiska havsatlasen 2022. Skolor i hela Europa uppmanades att lämna data för ett nytt kartlager i atlasen. Utmaningen omfattade sju faser. I de två första faserna fick deltagarna möjlighet att upptäcka hur atlasen fungerar. Lärarna röstade sedan fram det kartämne som skulle utvecklas: ytvattentemperatur i havet, floder, sjöar eller dammar. Skolorna kunde mäta vattentemperaturen på olika platser och vid olika tidpunkter. De tillhandahöll resultaten av sina mätningar och annan nödvändig information (t.ex. skolans/gruppens namn, geografiska koordinater för den plats där mätningen gjordes, datum och tidpunkt för mätningen, metod som använts för att mäta temperaturen...) genom att fylla i ett webbformulär under datainsamlingsfasen, som avslutades den 31 mars 2023. På så sätt lärde sig eleverna om datainsamling, dataharmonisering, datavisualisering och datadelning. Hur mätte skolorna vattentemperaturen? Flera skolor gjorde mätningarna med termometer, men tack vare Partnership for Observation of the Global Ocean (POGO) och Educational Passages fick atlas-teamet också data från skolor som har byggt och sjösatt minibåtar utrustade med temperatursensorer! Tack vare detta kartlager har alla nu tillgång till de data som samlats in av skolorna. Kartan kan användas som undervisningsmaterial av dessa skolor, andra skolor och alla intresserade! Tack till alla deltagande skolor, POGO och Educational Passage för fantastiska bidrag!

Nätverket av europeiska blå skolor ingår i EU4Ocean-koalitionen och ska inspirera lärare, rektorer och skolchefer eller personal inom utbildningstjänster att utmana sina elever, från förskola, grundskola, gymnasium, tekniska skolor eller yrkesskolor, till att ”hitta den blå vägen” (Find the Blue) och utveckla projekt med koppling till havet.

Unga havsförespråkare är unga projektledare i åldrarna 16–30 år. Deras projekt har erkänts och godkänts av Europeiska kommissionen då den anser att de leder till en meningsfull och varaktig förändring för haven.

Denna karta visar positionen för befintliga Argo-flöten i hav runt om i världen. Informationen lämnas i nära realtid av EMODnet Physics. Argo är ett globalt system bestående av 3800 fritt drivande profilerande flöten som samlar in havsmiljödata, inklusive mätningar av temperatur och salthalt och förflyttningshastigheten i ett vattendjup på 2000 m. Argo-flötena är automatiserade och data överförs och blir offentligt tillgängliga inom några timmar efter insamlingen. Under 20 år har Argo-flötena i världshaven skapat 2 miljoner havsprofiler. Uppgifterna revolutionerar vår kunskap om havens dynamik och värmeinnehåll. Uppgifterna assimileras också i nära realtid i operativa datormodeller för att producera kortsiktiga prognoser över strömmar (t.ex. oljeutsläpp ute till havs, räddningsinsatser) och temperatur (t.ex. för fiske), säsongs- eller årsprognoser (t.ex. El Niño), och för mer långsiktiga dekadiska prognoser för havs-/atmosfärklimatsystemet, t.ex. från FN:s klimatpanel (IPCC).

Denna karta visar positionen för autonoma undervattensfarkoster av glider-typ i hav runt om i världen. Informationen lämnas i nära realtid av EMODnet Physics. Autonoma undervattensfarkoster av glider-typ är oceanografiska instrument som automatiskt samlar in havsdata och övervakar haven. Farkosterna följer en uppåt-nedåtgående, sågtandsliknande profil genom vattnet. De brukar ha en rad sensorer som mäter t.ex. temperatur, elektrisk ledningsförmåga (för att beräkna salthalt), strömmar, klorofyllfluorescens (som mått på fytoplankton), optisk återspridning, bottendjup och (ibland) akustisk återspridning. De färdas på olika vattendjup och navigerar med hjälp av GPS-kommunikation (Global Positioning System) vid ytan, trycksensorer, lutningssensorer och magnetiska kompasser som ger data om tid och rum.

Denna karta visar positionen för befintliga drivande bojar i hav runt om i världen. Dessa uppgifter lämnas i nära realtid av EMODnet Physics. En drivande boj är en typ av oceanografiskt instrument som automatiskt samlar in miljödata om haven. De driver fritt och förflyttar sig beroende på vattnets strömmar och värdsensorerna. Autonoma mätsystem på bojarna gör det möjligt att mäta standardparametrar i havet (temperatur, salthalt, strömmar) och i vissa fall andra parametrar, som turbiditet, syrehalt och klorofyllfluorescens. Vågbojar används till exempel för att mäta vattenytans rörelse som ett vågtåg. Vågtåget analyseras för att fastställa statistik som den signifikanta våghöjden och våglängden samt vågriktningen. Dessa data är viktiga för att förstå havsdynamiken och för användning i datormodeller för att göra förutsägelser och prognoser om hur havet förändras.

Denna karta visar positionen för befintliga ferryboxar i hav runt om i världen. Informationen lämnas i nära realtid av EMODnet Physics. Ferryboxen är ett automatiserat övervakningssystem för ytvatten som monteras i två hål på ett fartygs skrov. Ferryboxsystem monteras på frivilliga fartyg, till exempel kommersiella fartyg (t.ex. en passagerarfärja eller ett fraktfartyg) och forskningsfartyg. Ferryboxen är utrustad med olika sensorer som automatiskt samlar in havsparametrar i form av fysiska data (t.ex. salthalt, temperatur, turbiditet), kemiska data (näringsämnen, pH-värde, syrehalt, koldioxidhalt och löst organiskt kol) samt biologiska data (t.ex. klorofyll som mått på fytoplankton (mikroskopiska växter)). Denna information kan användas för att bedöma havsvattenkvalitet och marin ekologi och kan leda till en bättre förståelse av samverkan mellan luft och hav, t.ex. koldioxidutbyte och globala förändringar, däribland havsförsurning.

Denna karta visar positionen för förtöjningsplattformar i hav runt om i världen. Data lämnas av EMODnet Physics. Förtöjningsplattformar är fasta strukturer som kan användas för att övervaka havet från havsytan till havsbotten. Förtöjningarna är gjorda av tjocka kablar och hålls uppe i vattnet med olika typer av flythjälpmedel, som glaskulor och flöten av syntaktiskt skum. En rad olika instrument, sensorer och provtagningsinstrument monteras på förtöjningsplattformen för att mäta fysiska, kemiska och biologiska parametrar i havet. Vissa sensorer är automatiserade och samlar in och förmedlar data inom några timmar. Bland de automatiska sensorerna finns till exempel CTD-sensorer (sensorer som mäter elektrisk ledningsförmåga, temperatur och djup), strömmätare (t.ex. Acoustic Doppler Current Profiler (ADCP) eller rotorförsedda mätare (rekommenderas ej)) samt vissa kemiska sensorer, till exempel för klorofyll a, som är ett mått på fytoplankton. Andra instrument tar prover från vattnet (till exempel för att samla in fytoplankton, mikroskopiska växter) eller fånga organiskt material som sjunker till havsbotten (till exempel sedimentfällor). Plattformarna kan användas i kustområden eller på öppna havet under långa perioder, till exempel i minst ett år, och drivs med alkaliska batterier eller litiumbatterier. Sensorer och provtagare behöver underhållas regelbundet, till exempel en gång om året, vilket ofta utförs av forskningsfartyg.

Denna karta visar positionen för högfrekvensradar. Informationen lämnas i nära realtid av EMODnet Physics. Högfrekvensradarutrustning är landbaserad och använder fjärrsensorer för att läsa av hastigheten i ytströmfält nära kusten. De ytkartor som framställs på detta sätt ger mycket högre rumslig upplösning än äldre teknik, som strömmätningssystem. Med ett högfrekvensradarsystem går det att skapa kartor över ett helt strömfält (dvs. havsvattnets hastighet (m/s) och riktning (grader)) i nära realtid. Denna information är användbar för sjöfarten. Kunskaper om strömmar kan minska bränsleförbrukningen och därmed minska fraktkostnaderna. Strömmar har en enorm potential för framtida elproduktion genom den kinetiska energin i havsströmmarna.

En instrumentboj är ett oceanografiskt instrument som automatiskt samlar in miljödata om haven. De driver fritt och förflyttar sig beroende på vattnets strömmar och värdsensorerna. Autonoma mätsystem på bojarna gör det möjligt att mäta standardparametrar i havet (temperatur, salthalt, strömmar) och i vissa fall andra parametrar, som grumlighet, syrehalt och klorofyllfluorescens. Dessa observationer förmedlas via satellit, används omedelbart för att förbättra prognoserna och öka sjösäkerheten och görs tillgängliga genom initiativ för öppna marina data som Emodnet. Denna globala datainsamlingsinsats samordnas av samarbetspanelen för datainköp (Data Buoy Cooperation Panel, DBCP). Denna karta visar banorna för världens alla instrumentbojar under hela den föregående månaden.

Denna karta visar placeringen av vattenståndsmätare i Europa. Informationen tillhandahålls av EMODnet Physics. En vattenståndsmätare är ett landbaserat instrument som övervakar och tar prover från landbaserade vattenförekomster (vattendrag, brunnar, sjöar, kanaler, dammar eller andra vattenförekomster). Instrumenten vid dessa stationer mäter en rad parametrar, som vattenhöjd, avrinning, vattenkemi och vattentemperatur. Uppgifterna används av hydrologer eller miljöforskare för att övervaka och ta prover från landbaserade vattenförekomster (vattendrag, brunnar, sjöar, kanaler, dammar eller andra vattenförekomster) för att övervaka vattenkvaliteten och biota (levande organismer). Placeringen av mätstationerna är ofta utmärkta på topografiska kartor. Vissa mätstationer är starkt automatiserade och kan ha telemetrikapacitet som överförs till en central datainsamlingsanläggning.

• vägleder producenterna mot hållbart fiske och vattenbruk, framför allt genom att kollektivt förvalta medlemmarnas aktiviteter,
• hjälper dem att matcha utbudet efter marknadens efterfrågan, och
• hjälper dem att skapa mervärde.

Det finns mer än 200 producentorganisationer i EU. För att uppnå målen för den gemensamma marknadsordningen får de vidta åtgärder för att kanalisera utbudet och saluföringen av medlemmarnas produkter, främja dem genom certifieringssystem, kvalitetsmärkning, geografisk beteckning osv. De kan också främja yrkesutbildning, användning av IKT och arbete för att minska miljöpåverkan från medlemmarnas fiske- eller vattenbruksverksamhet. Denna karta visar var producentorganisationerna finns.

De rådgivande nämnderna är organisationer som leds av de berörda parterna och som ger kommissionen och EU-länderna rekommendationer i frågor som rör fiskeriförvaltningen. Det kan handla om råd i fråga om bevarandeaspekter eller socioekonomiska aspekter av förvaltningen, eller förenkling av regler. De rådgivande nämnderna rådfrågas i samband med regionalisering. Rådgivande nämnder bör också bidra med data för fiskeriförvaltning och bevarandeåtgärder. De rådgivande nämnderna består av företrädare från industrin och från andra intressegrupper. Denna karta visar områden som omfattas av några av de rådgivande nämnderna.

Denna karta visar regionala fiskeriorganisationer som förvaltar fiskbestånd i olika geografiska områden. Regionala fiskeriorganisationer är internationella organisationer som fastställer bindande åtgärder för bevarande och hållbar förvaltning av långvandrande eller gränsöverskridande fiskbestånd. De regionala fiskeriorganisationerna förvaltar majoriteten av världens hav. De kan i stort delas in i regionala fiskeriorganisationer som endast fokuserar på förvaltningen av långvandrande fiskbestånd, särskilt tonfisk och tonfiskliknande arter, och regionala fiskeriorganisationer som förvaltar andra fiskeresurser (dvs. pelagiska eller demersala) i ett mer specifikt område såsom visas på kartan nedan. Organisationerna har upprättats av länder med fiskeintressen i det berörda geografiska området och kuststaterna. Regionala fiskeriorganisationer har befogenhet att anta olika regler för att förvalta fisket. De använder förvaltningsverktyg, såsom fångstbegränsningar (kvoter), tekniska åtgärder, geografiska och/eller tidsmässiga begränsningar samt uppföljnings-, kontroll- och övervakningsverksamhet för att säkerställa att reglerna följs. Regionala fiskeriorganisationer fattar beslut på grundval av vetenskapliga utlåtanden från sina respektive vetenskapliga organ och granskar regelbundet medlemmarnas efterlevnad. EU, företrädd av kommissionen, spelar en aktiv roll i tio organisationer för andra arter än tonfisk. Klicka på de regionala fiskeriorganisationerna på kartan för att komma till deras webbplatser.

Denna karta visar regionala fiskeriorganisationer som förvaltar fiskbestånd i olika geografiska områden. Regionala fiskeriorganisationer är internationella organisationer som fastställer bindande åtgärder för bevarande och hållbar förvaltning av långvandrande eller gränsöverskridande fiskbestånd. De regionala fiskeriorganisationerna förvaltar majoriteten av världens hav. De kan i stort delas in i regionala fiskeriorganisationer som endast fokuserar på förvaltningen av långvandrande fiskbestånd, särskilt tonfisk och tonfiskliknande arter, och regionala fiskeriorganisationer som förvaltar andra fiskeresurser (dvs. pelagiska eller demersala) i ett mer specifikt område såsom visas på kartan nedan. Organisationerna har upprättats av länder med fiskeintressen i det berörda geografiska området och kuststaterna. Regionala fiskeriorganisationer har befogenhet att anta olika regler för att förvalta fisket. De använder förvaltningsverktyg, såsom fångstbegränsningar (kvoter), tekniska åtgärder, geografiska och/eller tidsmässiga begränsningar samt uppföljnings-, kontroll- och övervakningsverksamhet för att säkerställa att reglerna följs. Regionala fiskeriorganisationer fattar beslut på grundval av vetenskapliga utlåtanden från sina respektive vetenskapliga organ och granskar regelbundet medlemmarnas efterlevnad. EU, företrädd av kommissionen, spelar en aktiv roll i tio organisationer för andra arter än tonfisk. Klicka på de regionala fiskeriorganisationerna på kartan för att komma till deras webbplatser.

En rörledning till havs (även kallad undervattensrörledning, undervattensledning eller rörledning under vatten) är en rörledning som läggs på havsbotten eller förläggs under havsbottenytan i en ränna. I vissa fall går rörledningen till största delen på land, men korsar större vatten på vissa ställen, till exempel mindre hav, sund och floder. Rörledningar under vatten används främst för transport av olja och gas, men vattentransporter utgör också en stor andel. Denna karta visar sträckning och driftstatus för havsbaserade rörledningar i olika europeiska länder. Informationen är ett resultat av en sammanställning och harmonisering av dataset från flera källor i EU-länder och även från Norge och Storbritannien.

En kommunikationskabel under vattnet är en kabel som läggs på havsbotten mellan landbaserade stationer för att förmedla telekommunikationssignaler över hav. Denna karta visar de verkliga dragningarna av telekablar som kommer från eller korsar maltesiska vatten. Informationen har lämnats av International Ocean Institute-Malta Operational Centre (University Of Malta/Physical Oceanography Unit) och kommer ursprungligen från Transport Malta-Maritime Division, f.d. Malta Maritime Authority.

En kommunikationskabel under vattnet är en kabel som läggs på havsbotten mellan landbaserade stationer för att förmedla telekommunikationssignaler över hav. Denna karta visar de verkliga sträckningarna för telekablar som tillhandahålls av SIGCables, som förvaltas av Orange.

En kommunikationskabel under vattnet är en kabel som läggs på havsbotten mellan landbaserade stationer för att förmedla telekommunikationssignaler över hav. Denna karta visar de verkliga sträckningarna för tyska telekablar, från den federala havs- och hydrografibyrån (BSH Contis).

Denna karta visar platsen för incidenter med stora oljeutsläpp i de europeiska haven under åren 2007–2008, med data från Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa). Oljeutsläpp orsakar stora skador för livet i havet, särskilt för havslevande däggdjur och havsfåglar. Eftersom olja har lägre densitet än saltvatten flyter den och bildar ett tunt skikt över havsytan, en så kallad oljefläck. Den flytande oljan fastnar i pälsen och fjädrarna på marina däggdjur och fåglar, vilket förstör deras isolerande och vattenavvisande egenskaper och exponerar dem för kylan och den hårda miljön. Dessutom kan de bli förgiftade av att svälja oljan när de försöker tvätta sig. Eftersom den enorma mängd olja som transporteras har olyckor lett till stora oljeutsläpp.

Denna karta visar platsen för oljesaneringsfartyg och deras kapacitet att lagra förorenat vatten (i kubikmeter) år 2013, med uppgifter från Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa). På grund av den enorma mängd olja som transporteras har olyckor lett till stora oljeutsläpp. Dessa oljeutsläpp orsakar stora skador för livet i havet, särskilt för havslevande däggdjur och havsfåglar. Eftersom olja har lägre densitet än saltvatten flyter den och bildar ett tunt skikt över havsytan, en så kallad oljefläck. Den flytande oljan fastnar i pälsen och fjädrarna på marina däggdjur och fåglar, vilket förstör deras isolerande och vattenavvisande egenskaper och exponerar dem för kylan och den hårda miljön. Dessutom kan de bli förgiftade av att svälja oljan när de försöker tvätta sig. Europeiska sjösäkerhetsbyrån har skapat ett nätverk av oljesaneringsfartyg som snabbt och effektivt kan sanera oljeutsläpp.

Denna karta visar olyckstätheten för fartyg i haven runt EU, med data från Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) år 2009. Faktorer som väder, kustlinjens egenskap och trafiktäthet har stor betydelse för mängden och typerna av olyckor som sker i ett område. Det europeiska sjöfartsskyddet är ett gemensamt behov för välfärd och välstånd i EU och i hela världen. Kustbevakningen har alltså en viktig funktion i vårt samhälle.

Denna karta visar platsen för projekt för integrerad övervakning till havs i Europa, på uppdrag av Europeiska kommissionen, med information från kommissionen. Den integrerade övervakningen till havs ger berörda offentliga myndigheter på EU-nivå och även på nationell och regional nivå möjlighet att utbyta information över sektorer och gränser för att få en ändamålsenlig bild av aktiviteter och händelser ute till havs. Det är nödvändigt att integrera övervakningen till havs för att skapa tryggare, säkrare och renare hav. Detta är avgörande förutsättningar för att främja hållbar ekonomisk tillväxt i en allt mer globaliserad värld.

Denna karta visar avvikelser i havsytans temperatur (Sea Surface Temperature, SST). Data tillhandahålls av Gemensamma forskningscentrumet från satellitsensorn MODIS-Terra SST anomalies 2015. SST är en standardprodukt från satellitbaserade termiska infraröda sensorer och optiska sensorer som kompletteras med infraröda band. Havsytans temperatur påverkar vädret, däribland orkaner, och även växt- och djurlivet i havet. En avvikelse i havsytans temperatur är avvikelsen från genomsnittliga förhållanden, och kan gå i två riktningar (kallare eller varmare). Kartan visar positiva avvikelser (över noll) i orange färg i de flesta av områdena i de europeiska haven, vilket visar den gradvisa uppvärmningen globalt sett i haven.

Denna karta visar avvikelser i den globala klorofyllhalten i världshaven. Klorofyllhalten används som mått på biomassa av fytoplankton. Data kommer från satelliter (MODIS-Aqua) för år 2016 och har tillhandahållits av Gemensamma forskningscentrumet). Fytoplankton är mikroskopiska encelliga alger som driver på havsytan och är primärproducenterna längst ned i den marina näringskedjan. Klorofyll är ett fotosyntetiskt pigment som är allmänt förekommande hos alla fytoplanktonarter och som ger dem en grön färg. Tack vare klorofyllpigmentets tydligt gröna färg kan optiska satellitsensorer användas för att visualisera klorofyllets fördelning och därmed fördelningen av fytoplankton i haven. Klorofyllhalten ger en uppskattning av mängden levande biomassa i form av fytoplankton i ytvattnet. Klorofyllavvikelsen är avvikelsen från genomsnittliga förhållanden. En positiv avvikelse betyder alltså ny algtillväxt.

Denna karta visar havsytans temperatur (Sea Surface Temperature, SST i grader Celsius) baserat på satellitmätningar. Data tillhandahålls av Gemensamma forskningscentrumet från satellitsensorn MODIS-Terra SST climatology 2016. SST är en standardprodukt från satellitbaserade termiska infraröda sensorer och optiska sensorer som kompletteras med infraröda band. Havsytans temperatur påverkar vädret, däribland orkaner, och även växt- och djurlivet i havet.

Denna karta visar den dagliga globala koncentrationen av klorofyll a på havsytan. Denna produkt tillhandahålls av Copernicus och är baserad på flera optiska sattelitsensorer (SeaWiFS, MODIS-Aqua, MERIS, VIIRSN och OLCI-S3A) och beräknad med Copernicus GlobColour-processorn. Den visar koncentrationen av klorofyll a i nära realtid (i mg per kubikmeter) vid havsytan i regioner som inte var molntäckta. Koncentrationen av klorofyll a är ett mått på abundansen av fotosyntetiska plankton, som är primärproducenterna i havet. Fytoplankton är mikroskopiska encelliga alger som driver vid havsytan. De innehåller det gröna pigmentet klorofyll, som gör det möjligt för dem att använda energin från solljuset för att omvandla koldioxid till sockerarter och syre. Tack vare klorofyllpigmentets tydligt gröna färg kan optiska satellitsensorer användas för att visualisera klorofyllets fördelning och därmed fördelningen av fytoplankton i haven.

Denna karta visar den månatliga globala koncentrationen av klorofyll a på havsytan. Denna produkt tillhandahålls av Copernicus och är baserad på flera optiska sattelitsensorer (SeaWiFS, MODIS-Aqua, MERIS, VIIRSN och OLCI-S3A) och beräknad med Copernicus GlobColour-processorn. Den visar den genomsnittliga koncentrationen av klorofyll a (i mg per kubikmeter) vid havsytan under den senaste månaden i regioner som inte var molntäckta. Klorofyllhalten är en indikator för abundansen av fotosyntetiska plankton, som är primärproducenterna i havet. Fytoplankton är mikroskopiska encelliga alger som driver vid havsytan. De innehåller det gröna pigmentet klorofyll, som gör det möjligt för dem att använda energin från solljuset för att omvandla koldioxid till sockerarter och syre. Tack vare klorofyllpigmentets tydligt gröna färg kan optiska satellitsensorer användas för att visualisera klorofyllets fördelning och därmed fördelningen av fytoplankton i haven.

Denna karta visar klorofyllhalten i världshaven, vilket är ett mått på biomassan av fytoplankton. Data kommer från satelliter (MODIS-Aqua) för år 2016 och har tillhandahållits av Gemensamma forskningscentrumet. Fytoplankton är mikroskopiska encelliga alger som driver på havsytan och är primärproducenterna längst ned i den marina näringskedjan. Klorofyll är ett fotosyntetiskt pigment som är allmänt förekommande hos alla fytoplanktonarter och som ger dem en grön färg. Tack vare klorofyllpigmentets tydligt gröna färg kan optiska satellitsensorer användas för att visualisera klorofyllets fördelning och därmed fördelningen av fytoplankton i haven. Klorofyllhalten ger en uppskattning av mängden levande biomassa i form av fytoplankton i ytvattnet.

Denna karta visar siktdjupet i havets övre del år 2016. Data tillhandahålls av Gemensamma forskningscentrumet från satellitsensorn MODIS-Aqua Kd490 climatology 2016. Siktdjupet i en sjö eller i ett hav beror på hur djupt solljuset tränger ned i vattnet. Siktdjupet är beroende av mängden partiklar i vattnet. Partiklar kan vara icke-levande (t.ex. sediment från erosion eller annat löst material) eller levande (t.ex. fytoplankton eller mikroskopiska alger). Den diffusa dämpningskoefficienten Kd490 mäter ljusspridningen i vattnet för blågröna våglängder (ca 490 nm). Den är en bra indikator på siktdjup tack vare den kombinerade absorptionen och återspridningen av vattnets beståndsdelar och strukturen på det omgivande ljusfältet. Siktdjup är en av nyckelindikatorerna för vattenkvalitetsbedömningar.

Denna karta visar abundansen av Acartia, ett släkte av hoppkräftor (zooplankton), i europeiska vatten under vintern. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton som är en avlägsen släkting till räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Acartia, ett släkte av hoppkräftor (zooplankton), i europeiska vatten under hösten. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton som är en avlägsen släkting till räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Acartia, ett släkte av hoppkräftor (zooplankton), i europeiska vatten under sommaren. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton som är en avlägsen släkting till räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Acartia, ett släkte av hoppkräftor (zooplankton), i europeiska vatten under sommaren. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton som är en avlägsen släkting till räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Calanus finmarchicus, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under sommaren. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Calanus finmarchicus, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under våren. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Calanus finmarchicus, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under vintern. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Temora longicornis, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under hösten. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Temora longicornis, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under sommaren. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Temora longicornis, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under våren. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Temora longicornis, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under vintern. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar abundansen av Calanus finmarchicus, en hoppkräfta (zooplankton), i europeiska vatten under hösten. Abundansdata har samlats in med registreringsinstrumentet Continuous Plankton Recorder (CPR). En hoppkräfta är en typ av zooplankton, ett litet kräftdjur som är avlägset släkt med räkor och krabbor. Dessa små kräftdjur brukar utgöra största delen av zooplankton och är en viktig födokälla för små fiskar.

Denna karta visar de havsfågelobservationer som finns tillgängliga i det europeiska havsbiogeografiska informationssystemets databas (EurOBIS). Den europeiska noden av det internationella havsbiogeografiska informationssystemet (OBIS) offentliggör distributionsdata om marina arter som samlas in i europeiska marina vatten eller samlas in av europeiska forskare utanför europeiska marina vatten.

Denna karta visar antalet arter och observationer per havsområde baserat på de uppgifter som har samlats in av det europeiska havsbiogeografiska informationssystemet (EurOBIS). Den europeiska noden av det internationella havsbiogeografiska informationssystemet (OBIS) offentliggör distributionsdata om marina arter som samlas in i europeiska marina vatten eller samlas in av europeiska forskare utanför europeiska marina vatten.

In parallel to the annual European Maritime Day (EMD) conference (this year in Svendborg, Denmark, on 30-31 May 2024), a series of local related events are organised across Europe, reaching out to young people and citizens under the ‘EMD in my Country’ label. The objective is for people to realise that activities at sea (coastal tourism, fishing, sailing, shipping, offshore renewable energy, aquaculture etc.) are key for the EU’s citizens and economies. The EU has 68,000 km of coastline and about one third of the EU population lives within 50 km of the coast.
Since the first edition in 2018, the number of European Maritime Day in My Country events has increased significantly, with a wide range of activities such as beach clean-ups, guided tours, art exhibitions, workshops, and conferences. In 2023, 494 events were organised in 31 countries, both in the EU and outside the EU.
EMD In My Country this year includes physical, virtual and hybrid events.
This map offers an overview of the EMD in my Country 2024 local events in different countries. Many organisers also use their events to demonstrate the European Atlas of the Seas to citizens, students and pupils across
To make this map even more unique, we have hidden something special in it. Join the celebrations, explore the map and try to solve the Blue Economy Challenge.

Parallellt med den årliga konferensen Havets dag i Europa (i år i Brest, Frankrike, den 24–25 maj 2023) anordnas en rad lokala evenemang i hela Europa för att nå ut till ungdomar och den breda allmänheten under rubriken ”Havets dag”.
Havets dag är en viktig del av den stadigt ökande trenden av medvetenhet och aktivism kring haven under de senaste åren, och evenemang under denna rubrik har blivit allt populärare och lockar mer än 50000 deltagare varje år. Lokala aktiviteter, såsom strandstädning, guidade rundturer i hamnar, konstutställningar, workshoppar, konferenser, seminarier, utställningar om havsteman, åtgärder för kunskap om haven, eko-besök och promenader i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter, besök på maritima museer, fartyg, akvarier, varv mm., riktar sig till en bred publik i hela Europa med ett ”lek och spel”-inslag som riktar sig direkt till en yngre publik. Dessa aktiviteter gör det möjligt för de många europeiska regioner som har en maritim kultur att delta i firandet och belysa havens avgörande roll för de lokala samhällena.
Under Havets dag anordnas i år både fysiska och virtuella evenemang och hybridevenemang.
Denna karta ger en översikt över de lokala Havets dag-evenemang som ägde rum under 2023 i olika länder. Många organisatörer passar på att visa Europeiska havsatlasen för allmänheten, studenter och elever i hela EU!
För att göra denna karta ännu mer unik har vi gömt något speciellt i den. Var med och fira, utforska kartan och spela atlasens geocachingspel!

Havets dag i Europa inrättades 2008 och är EU:s årliga mötesplats för havsfrågor och hållbar blå tillväxt. Konferensen skapar kontakter mellan beslutsfattare, forskare, industri och samhälle genom plenarsessioner och temabaserade sessioner på hög nivå, workshoppar och ett utställningsområde. Kartan visar var den årliga konferensen för berörda parter i samband med Havets dag i Europa har hållits sedan starten.

Parallellt med konferensen i samband med Havets dag i Europa anordnas en rad lokala evenemang runt om i Europa på samma tema för att få kontakt med unga människor och invånare inom ramen för ”Havets dag i Europa i mitt land”. Detta ger de många områden i Europa som har kulturella band till havet en möjlighet att delta i firandet och lyfta fram havens avgörande betydelse för lokalsamhällena. Denna karta innehåller en översikt över de 150 lokala evenemang inom ramen för Havets dag i Europa i mitt land som anordnades mellan april och juli 2019 i 21 olika länder (15 EU-länder och sex andra länder). Bland annat anordnades strandstädning, guidade rundturer i hamnar, utställningar om havsfrågor, eko-besök i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter osv. Många organisatörer använde också sina evenemang för att visa upp den europeiska havsatlasen för studenter och elever runt om i EU. För att göra kartan ännu mer unik har vi gömt en särskild överraskning i den. Var med och fira, utforska kartan och försök lösa utmaningen med Havets dag i Europa i mitt land!

Parallellt med den årliga konferensen Havets dag i Europa (i Den Helder, Nederländerna, den 20–21 maj 2021) anordnas en rad lokala evenemang i hela Europa för att nå ut till ungdomar och medborgare under rubriken ”Havets dag i Europa i mitt land”.
Havets dag i Europa i mitt land är en viktig del av den våg av medvetenhet och aktivism kring haven som har ökat stadigt de senaste åren, och evenemang under denna rubrik har blivit allt populärare och lockar mer än 30000 deltagare varje år. Lokala aktiviteter såsom strandstädning, guidade rundturer i hamnar, konstutställningar, workshoppar, konferenser, seminarier, utställningar om havsteman, åtgärder för kunskap om haven, eko-besök och promenader i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter, besök på maritima museer, fartyg, akvarier, varv mm. riktar sig till en bred publik i hela Europa, med ett ”lek och spel”-inslag som riktar sig direkt till en yngre publik. Dessa aktiviteter gör det möjligt för de många europeiska regioner som har en maritim kultur att delta i firandet och belysa havens och oceanernas avgörande roll för de lokala samhällena.
Eftersom covid-19-krisen ännu inte är över omfattar 2021 års upplaga av Havets dag i Europa i mitt land både virtuella och (när så är möjligt) fysiska evenemang.
Denna karta ger en översikt över de 232 lokala Havets dag-evenemang som ägde rum under 2021 i 25 olika länder (21 EU-länder och fyra länder utanför EU). Många organisatörer använder också sina evenemang för att presentera den europeiska havsatlasen för studenter och elever i hela EU!
För att göra kartan ännu mer unik har vi gömt en särskild överraskning i den. Var med och fira Havets dag i Europa 2021, utforska kartan och delta i skattjakten.

Parallellt med den årliga konferensen Havets dag i Europa (i Ravenna, Italien, den 19–20 maj 2022) anordnas en rad lokala evenemang i hela Europa för att nå ut till ungdomar och medborgare under rubriken ”Havets dag i Europa i mitt land”.
Havets dag i Europa i mitt land är en viktig del av den våg av medvetenhet och aktivism kring haven som har ökat stadigt de senaste åren, och evenemang under denna rubrik har blivit allt populärare och lockar mer än 50000 deltagare varje år. Lokala aktiviteter såsom strandstädning, guidade rundturer i hamnar, konstutställningar, workshoppar, konferenser, seminarier, utställningar om havsteman, åtgärder för kunskap om haven, eko-besök och promenader i områden med betydande maritima kulturarv, båtutflykter, besök på maritima museer, fartyg, akvarier, varv mm. riktar sig till en bred publik i hela Europa, med ett ”lek och spel”-inslag som riktar sig direkt till en yngre publik. Dessa aktiviteter gör det möjligt för de många europeiska regioner som har en maritim kultur att delta i firandet och belysa havens och oceanernas avgörande roll för de lokala samhällena.
Eftersom covid-19-krisen ännu inte är över omfattar 2022 års upplaga av Havets dag i Europa i mitt land både virtuella och (när så är möjligt) fysiska evenemang.
Denna karta ger en översikt över de lokala evenemangen under 2022 som äger rum i 29 olika länder (22 EU-länder och sju länder utanför EU). Många organisatörer använder också sina evenemang för att presentera den europeiska havsatlasen för studenter och elever i hela EU!
För att göra kartan ännu mer unik har vi gömt en särskild överraskning i den. Var med och fira Havets dag i Europa 2022, utforska kartan och delta i kappseglingen.

Ungefär 160 regioner från 28 länder har samlats för att bilda konferensen för perifera kustregioner i Europa (CPMR). CPMR har grupperat sig i geografiska kommissioner för att främja sin specifika identitet och samarbeta i frågor av gemensamt intresse för vart och ett av de stora havsområdena: Atlantbågen, Balkan och Svarta havet, öar, Medelhavet, Östersjön och Nordsjön. Kartan visar medlemsregionerna i CPMR, som agerar för att trygga sina medlemsregioners behov och intressen hos EU:s institutioner och nationella regeringar. Framför allt arbetar CPMR för att förstärka EU:s havsdimension och betonar vikten av en integrerad havspolitik, större regionalisering av den gemensamma fiskeripolitiken och ett system för sjöfartssäkerhet som är utformat för att hantera en ökande sjöfart.

Denna karta visar EU:s fyra makroregionala strategier och havsstrategin för Atlantområdet. En ”makroregional strategi” är en integrerad ram som har godkänts av Europeiska rådet och som är avsedd att hantera utmaningar som är gemensamma för ett avgränsat geografiskt område som avser medlemsstater och tredjeländer i samma geografiska område som därigenom gagnas av stärkt samarbete som bidrar till uppnåendet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Europa har ett omfattande nät av marin forskningsinfrastruktur som omfattar en rad olika anläggningar, som forskningsfartyg och ombordstigningsutrustning, land- och havsbaserade forsknings- och testanläggningar på det fysiska, biologiska och kemiska området samt flera distans- och fältobservationsanläggningar. Denna karta visar de olika anläggningarna baserat på databasen över marin forskningsinfrastruktur från EurOcean. Klicka på kartan för att visa de viktigaste egenskaperna för varje anläggning, inklusive länkar och kontaktuppgifter för att få närmare information från dem som driver anläggningarna.

EU har fyra samarbetsstrukturer som syftar till att skydda den marina miljön och sammanföra medlemsstater och grannländer som delar marina vatten: de regionala havskonventionerna. Denna karta visar de havsområden som omfattas av de regionala havskonventionerna (Helsingforskommissionen, Barcelonakonventionen, Bukarestkonventionen och Osparkonventionen) om skydd för den marina miljön. När medlemsstaterna utvecklar sina marina strategier använder de befintliga regionala samarbetsstrukturer för att samordna sig sinsemellan.

I uppdragsåtgärderna presenteras de gemensamma insatserna för att uppnå de tre målen för uppdraget Återställa våra hav och vatten senast 2030:

  1. Skydda och återställa marina ekosystem och sötvattenekosystem samt biologisk mångfald, i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald 2030.
  2. Förebygga och eliminera föroreningar av våra hav och vatten, i linje med EU:s handlingsplan mot nollförorening av luft, vatten och mark.
  3. Göra den hållbara blå ekonomin koldioxidneutral och cirkulär, i linje med den föreslagna europeiska klimatlagen och den holistiska visionen i strategin för hållbar blå ekonomi.

För att uppnå dessa mål skapas genom uppdraget också två stödresurser:

• Ett digitalt kunskapssystem för hav och vatten.
• Allmän mobilisering och engagemang.

Klicka här om du vill ha mer information om uppdragsåtgärderna.

Denna karta visar bruttoförädlingsvärdet till baspris per kust-/icke-kustregion. Bruttoförädlingsvärdet definieras som produktion värderad till baspris minus insatsförbrukning värderad till mottagarpris. Den utgör saldoposten i produktionskontot för nationalräkenskaperna. Bruttoförädlingsvärdet kan delas upp efter bransch och institutionell sektor. Mer specifikt utgör summan av bruttoförädlingsvärdet för alla branscher eller sektorer plus produktskatter minus produktsubventioner bruttonationalprodukten. Genom att subtrahera konsumtionen av fasta investeringar från bruttoförädlingsvärdet får vi fram motsvarande nettoförädlingsvärde. Begreppen ”bruttoförädlingsvärde till marknadspris”, ”bruttoförädlingsvärde till producentpris” och ”bruttoförädlingsvärde till baspris” används inte längre i ENS 2010.

Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på den ekonomiska verksamheten, definierad som värdet av alla varor och tjänster som produceras minus värdet på de varor eller tjänster som används vid produktionen. Den används i stor utsträckning för att jämföra levnadsstandarder eller för att övervaka ekonomisk konvergens eller divergens inom EU. BNP-komponenter och tillhörande indikatorer kan ge värdefulla insikter om de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk verksamhet och därmed utgöra grunden för utformning, övervakning och utvärdering av specifik EU-politik. Kartan visar BNP i jämförelse med det nationella genomsnittet på 100. Om indikatorns värde understiger 100 ligger värdet i regionen under det nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 ligger värdet i regionen över det nationella genomsnittet. Ytterligare information: BNP för nybörjare

Denna karta visar bruttonationalprodukt (BNP) till marknadspriser per kust-/icke-kustregion. BNP till marknadspriser är slutresultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska producentenheter. Den definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras minus värdet på de varor eller tjänster som används vid produktionen. Du hittar mer ingående förklaringar av metoden i förordningen om ENS 2010 (europeiska nationalräkenskapssystemet).

Denna karta visar antalet företag med en tillväxt på minst 10% i kustregioner jämfört med icke-kustregioner. Företagsdemografin innehåller information om nystartade och nedlagda företag och om överlevnadsgrad bland företagen, samt information om åtföljande sysselsättningsdata. Företagsdemografiska data kan användas för att analysera dynamik och innovation inom olika marknader och ger viktiga underlag för beslutsfattande. De två viktigaste mått som används för sysselsättning är antalet sysselsatta och antalet anställda.

Denna karta visar andelen invånare som påverkas av sjöfartsverksamheten, t.ex. andelen invånare i EU-regionerna som bor i sjöfartsområden. Ett sjöfartsområde är ett område som går att nå inom en viss restid från en viss plats vid kusten och med befintligt transportnät.

Sysselsättningen i den primära sektorn finns inom verksamheter för utvinning och produktion av råvaror, t.ex. mineralutvinning, jordbruk och aktivt fiske. Denna karta visar andelen sysselsatta inom den primära sektorn av den totala sysselsättningen i regionerna, jämfört med det nationella genomsnittet på 100. Om indikatorns värde understiger 100 ligger värdet i regionen under det nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 ligger värdet i regionen över det nationella genomsnittet.

Sysselsättningen i den sekundära sektorn finns inom fiskerirelaterad verksamhet, som inte betraktas som aktiv fiskeverksamhet. Den sekundära sektorn i ekonomin producerar färdiga varor från råvaror som utvinns av primärsektorn i ekonomin. All tillverknings-, bearbetnings- och byggsysselsättning ligger inom denna sektor. Denna karta visar andelen sysselsatta inom den sekundära sektorn av den totala sysselsättningen i regionerna, jämfört med det nationella genomsnittet på 100. Om indikatorns värde understiger 100 ligger värdet i regionen under det nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 ligger värdet i regionen över det nationella genomsnittet.

Sektorerna för fiske och vattenbruk omfattar bland annat produktion och försäljning (fartyg, fiskeredskap, bete osv.) för odling och skörd, bearbetning, saluföring och distribution av fisk. Dessa arbetstillfällen tryggar en hållbar förvaltning av havs- och sötvattensresurser och bidrar samtidigt till den globala ekonomiska och sociala utvecklingen. Kartan visar sysselsättningen inom fiskeri- och vattenbrukssektorn per medlemsstat.

Sysselsättning inom tjänstesektorn, även kallad tjänsteindustrin, består av leverantörsaktiviteter såsom detalj- och grossistförsäljning, transport och distribution, restauranger, kontorstjänster, medier, turism, försäkringar, banktjänster, hälso- och sjukvård samt lagstiftning. Denna karta visar andelen sysselsatta inom tjänstesektorn av den totala sysselsättningen i regionerna, jämfört med det nationella genomsnittet på 100. Det nationella genomsnittet är 100. Om indikatorns värde understiger 100 ligger värdet i regionen under det nationella genomsnittet. Om indikatorns värde överstiger 100 ligger värdet i regionen över det nationella genomsnittet.

Denna karta innehåller en jämförelse av sysselsättningen i kust- och icke-kustregioner. Denna statistiska analys omfattar den näringsgren inom EU som omfattas av Nace Rev. 2, vilket är den statistiska näringsgrensindelningen.

Denna karta visar alla större internationella färjelinjer och alla nationella färjelinjer som har stor betydelse som förbindelse till det nationella väg- eller järnvägsnätet.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities. Kartan visar de viktigaste sjöfartsrutterna, fiskegrunden och havsbaserade anläggningarna. Den europeiska havsatlasen innehåller också fartygstäthetskartor för varje fartygstyp (t.ex. fraktfartyg, fiskefartyg, muddringsfartyg och undervattensoperationer osv.) så att du kan se var dessa olika aktiviteter äger rum.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: bogsering. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: fiske. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: fraktfartyg. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: fritidsbåtar. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: höghastighetsfartyg. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: militär och brottsbekämpning Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: muddring eller undervattensoperationer. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: okänd. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: Annan. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: passagerare. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: segel. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: service. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Denna karta visar sjöfarten i europeiska hav under 2021 för följande fartygstyp: tanker. Fartygstäthet uttryckt som antalet timmar per månad som fartyg tillbringade i varje kvadratkilometer. Kartan beräknades från ett stort dataset över meddelanden från transpondersystem (Automatic Identification System, AIS) som innehåller positionerna för fartygens transpondrar ombord. Detta gjordes med hjälp av ett nytt arbetsflöde för stordataanalys som har utvecklats av EMODnet Human Activities.

Europas hamnar är viktiga in- och utförselportar som förbinder transportkorridorerna med resten av världen. 74% av alla varor som förs in i eller ut från Europa transporteras till sjöss. Denna karta visar den totala bruttovikten* för varor som transporteras till och från varje hamn. (* Den totala bruttovikten omfattar även emballage och det fordon i vilket godset transporteras.)

Europas hamnar är viktiga in- och utförselportar som förbinder transportkorridorerna med resten av världen. 74% av alla varor som förs in i eller ut från Europa transporteras till sjöss. Men hamnarna är inte bara bra för att flytta varor. De är också energinav för konventionell och förnybar energi. Dessutom skapar hamnarna arbetstillfällen och det beräknas att 400 miljoner passagerare går ombord och går i land i europeiska hamnar varje år. Denna karta visar de europeiska hamnar som är upptagna i FN:s kodlista för handels- och transportplatser.

MarineTraffic.com – De europeiska haven är viktiga nav för sjöfarten. Att känna till var fartygstrafiken går är avgörande för den fysiska planeringen i kust- och havsområden (t.ex. för havsbaserade vindkraftsparker och kablar och rörledningar under vattnet) och för att bedöma hur mänsklig verksamhet (t.ex. fiske, byggverksamhet till havs) påverkar de marina ekosystemen. Kartan visar ackumulerade data som har samlats in om fartygens position för att göra det möjligt att skapa täthetskartor, så att alla kan få en bild av de mest trafikerade farlederna i världen.

Europas hamnar är viktiga in- och utförselportar som förbinder transportkorridorerna med resten av världen. Det beräknas att 400 miljoner passagerare går ombord och går i land i europeiska hamnar varje år. Denna karta visar passagerartrafiken per hamn.

Denna karta visar de europeiska sjömotorvägarna. Syftet med sjömotorvägar är att främja miljövänliga, livskraftiga, attraktiva och hållbara havsbaserade transportlänkar som är integrerade i hela transportkedjan. Europeiska kommissionen föreslog att ”sjömotorvägar” skulle utvecklas som ett verkligt konkurrenskraftigt alternativ till landtransporter. Om de införs skulle detta bidra till att balansera EU:s transportsystem.

Denna karta visar de transeuropeiska energinäten (TEN-E) för el. Strategin för transeuropeiska energinät (TEN-E) är inriktad på att sammanlänka EU-ländernas energiinfrastruktur. TEN-E är en del av EU:s övergripande energipolitiska mål, som ökar konkurrenskraften på el- och gasmarknaderna, förbättrar försörjningstryggheten och skyddar miljön.

Denna karta visar utvecklingen i antalet registrerade bilar per 1000 invånare i städer och större städer nära havet. Indikatorn baseras på de variabler som samlas in av det europeiska statistiksystemet och data om europeiska städer samlades in för att bidra till att förbättra livskvaliteten i städerna. Det stöder utbytet av erfarenheter mellan europeiska städer. Det gör det lättare att fastställa bästa praxis. Det underlättar benchmarking på europeisk nivå och ger information om samspelet inom städerna och med deras omgivningar.

Europas hamnar är viktiga in- och utförselportar som förbinder transportkorridorerna med resten av världen. 74% av alla varor som förs in i eller ut från Europa transporteras till sjöss. Men hamnarna är inte bara bra för att flytta varor. De är också energinav för konventionell och förnybar energi. Dessutom skapar hamnarna arbetstillfällen och det beräknas att 400 miljoner passagerare går ombord och går i land i europeiska hamnar varje år. Denna karta visar den marina fartygstrafiken i EU:s viktigaste hamnar.

Europas hamnar är viktiga in- och utförselportar som förbinder transportkorridorerna med resten av världen. 74% av alla varor som förs in i eller ut från Europa transporteras till sjöss. Denna karta visar godstrafiken i EU:s viktigaste hamnar. Data rapporteras i tusen ton per typ av gods och riktning.

Europas hamnar är viktiga in- och utförselportar som förbinder transportkorridorerna med resten av världen. Det beräknas att 400 miljoner passagerare går ombord och går i land i europeiska hamnar varje år. Denna karta visar passagerartrafiken i EU:s viktigaste hamnar. Data rapporteras i tusen passagerare (exklusive kryssningspassagerare) per riktning och trafiktyp.

Europas hamnar är viktiga in- och utförselportar som förbinder transportkorridorerna med resten av världen. 74% av alla varor som förs in i eller ut från Europa transporteras till sjöss. Men hamnarna är inte bara bra för att flytta varor. De är också energinav för konventionell och förnybar energi. Dessutom skapar hamnarna arbetstillfällen och det beräknas att 400 miljoner passagerare går ombord och går i land i europeiska hamnar varje år. Denna karta visar platserna för EU:s viktigaste hamnar. Den har framställts genom sammanställning och harmonisering av dataset som hamnar i EU-länderna, Storbritannien och Norge ingett till Eurostat.

International Aquarium Forum – Denna karta visar mer än 100 allmänna akvarier i Europa, enligt en lista från International Aquarium Forum (IAF) för Europa. Det är alltid givande att besöka ett akvarium. Historier om sjöfarare, havslevande djurs fysiologi, ekologiska fakta om olika livsmiljöer i havet och vikten av att hålla våra hav rena är bara några exempel på saker som du kan få information om där.

Denna karta visar de årliga förändringarna (i procent) i antalet tillgängliga bäddar per kvadratkilometer från 1990 till 2011 på hotell, liknande inrättningar och andra inrättningar för kollektiv inkvartering (t.ex. campingplatser).

Turismen är en viktig drivkraft för ekonomin i kustområdena, men kan också få negativa konsekvenser för samhällena och ekosystemen vid kusten. För att bedöma dessa konsekvenser och utveckla en hållbar förvaltning av kustturismen måste man följa turismens utveckling i EU:s olika kustområden. Ett sätt att göra detta är att mäta antalet inrättningar, sovrum och bäddplatser i kustområden. Denna karta visar antalet inrättningar, sovrum och bäddplatser per kust-/och icke-kustområde (från 2012 och framåt). Läs mer

Det europeiska maritima arvet – Denna karta visar de viktigaste maritima museerna i EU, inklusive dem som anges av Europeiskt maritimt arv (EMH). Europeiska maritima museer erbjuder ofta unika upplevelser där du kan upptäcka vår sjöfartshistoria. De ser till att gamla och historiska artefakter och fartyg bevaras under optimala förhållanden och finns tillgängliga för den intresserade allmänheten, för forskning och för att utbilda allmänheten.

Turismen är en viktig drivkraft för ekonomin i kustområdena, men kan också få negativa konsekvenser för samhällena och ekosystemen vid kusten. För att bedöma dessa konsekvenser och utveckla en hållbar förvaltning av kustturismen måste man följa turismens utveckling i EU:s olika kustområden. Ett sätt att göra detta är att mäta antalet nätter som besökare tillbringar i inkvarteringsanläggningar för turister i kustområden. Denna karta visar antalet nätter som besökare tillbringar i inkvarteringsanläggningar för turister per kust-/icke-kustområde (från 2012 och framåt). Läs mer

Denna karta innehåller en översikt över badvattenkvaliteten (t.ex. utmärkt, bra, tillfredsställande, dålig) vid EU:s kuster. Den innehåller en sammanställning av data från 1990 till 2022 som har rapporterats in av medlemsstaterna (EU28) och gjorts tillgängliga av Europeiska miljöbyrån.

Unesco – På denna karta hittar du platserna för Unescos världsarv, både till havs och på land, som du kan besöka i Europa och runtom i världen. Där kan du lära dig om historia och resa tillbaka i tiden för att förstå våra samhällen ur ett kulturellt, socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv och de rika arv som de har lämnat. Dessa platser är upptagna i listan över världsarv och har ett högt universellt värde enligt världsarvskommittén.

Denna karta visar koncentrationen av ammonium i vattenförekomster 2010 under hösten. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Det är en vanlig industriell kemikalie för syntetisering av många organiska och oorganiska ämnen som innehåller kväve, för framställning av gödselmedel eller som användning av gödselmedel i sig genom direkt insprutning i marken, t.ex. för bevattnad bomull. De vanligaste källorna till ammonium som släpps ut i ytvatten och grundvatten är avloppsvatten från hushåll samt industriutsläpp. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Ammonium är ett livsnödvändigt näringsämne, men överskott av ammonium kan ackumuleras i organismen och påverka metabolismen eller höja kroppens pH-värde. Ammoniumtoxicitet misstänks till exempel vara en av de viktigaste orsakerna till oförklarade förluster i fiskkläckerier.

Denna karta visar koncentrationen av ammonium i vattenförekomster 2010 under sommaren. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Det är en vanlig industriell kemikalie för syntetisering av många organiska och oorganiska ämnen som innehåller kväve, för framställning av gödselmedel eller som användning av gödselmedel i sig genom direkt insprutning i marken, t.ex. för bevattnad bomull. De vanligaste källorna till ammonium som släpps ut i ytvatten och grundvatten är avloppsvatten från hushåll samt industriutsläpp. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Ammonium är ett livsnödvändigt näringsämne, men överskott av ammonium kan ackumuleras i organismen och påverka metabolismen eller höja kroppens pH-värde. Ammoniumtoxicitet anses till exempel vara en av de viktigaste orsakerna till oförklarade förluster i fiskkläckerier.

Denna karta visar koncentrationen av ammonium i vattenförekomster 2010 under våren. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Det är en vanlig industriell kemikalie för syntetisering av många organiska och oorganiska ämnen som innehåller kväve, för framställning av gödselmedel eller som användning av gödselmedel i sig genom direkt insprutning i marken, t.ex. för bevattnad bomull. De vanligaste källorna till ammonium som släpps ut i ytvatten och grundvatten är avloppsvatten från hushåll samt industriutsläpp. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Ammonium är ett livsnödvändigt näringsämne, men överskott av ammonium kan ackumuleras i organismen och påverka metabolismen eller höja kroppens pH-värde. Ammoniumtoxicitet misstänks till exempel vara en av de viktigaste orsakerna till oförklarade förluster i fiskkläckerier.

Denna karta visar koncentrationen av ammonium i vattenförekomster 2010 under vintern. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Det är en vanlig industriell kemikalie för syntetisering av många organiska och oorganiska ämnen som innehåller kväve, för framställning av gödselmedel eller som användning av gödselmedel i sig genom direkt insprutning i marken, t.ex. för bevattnad bomull. De vanligaste källorna till ammonium som släpps ut i ytvatten och grundvatten är avloppsvatten från hushåll samt industriutsläpp. Med begreppet ammonium avses två molekylslag som är i jämvikt i vatten (NH3, ojoniserad och NH4+, joniserad). Ammonium är ett livsnödvändigt näringsämne, men överskott av ammonium kan ackumuleras i organismen och påverka metabolismen eller höja kroppens pH-värde. Ammoniumtoxicitet misstänks till exempel vara en av de viktigaste orsakerna till oförklarade förluster i fiskkläckerier.

Denna karta visar koncentrationen av fosfater i vattenförekomster 2012-2017 under hösten. Fosfater är kemikalier som innehåller grundämnet fosfor och de påverkar vattenkvaliteten genom att orsaka alltför kraftig tillväxt av alger. Fosfaterna i vattnet göder algerna som växer okontrollerat i vattenekosystemen och skapar obalans, vilket förstör andra levande organismer och producerar skadliga gifter. Överskottet av alger grumlar vattnet genom en så kallad algblomning, som minskar mängden tillgängligt solljus för andra växter och ibland dödar dem. När algerna dör bryts de ned av bakterier som gör slut på det lösta syret i vattnet, vilket gör att andra vattenlevande organismer får syrebrist och ibland kvävs.

Denna karta visar koncentrationen av fosfater i vattenförekomster 2012-2017 under sommaren. Fosfater är kemikalier som innehåller grundämnet fosfor och de påverkar vattenkvaliteten genom att orsaka alltför kraftig tillväxt av alger. Fosfaterna i vattnet göder algerna som växer okontrollerat i vattenekosystemen och skapar obalans, vilket förstör andra levande organismer och producerar skadliga gifter. Överskottet av alger grumlar vattnet genom en så kallad algblomning, som minskar mängden tillgängligt solljus för andra växter och ibland dödar dem. När algerna dör bryts de ned av bakterier som gör slut på det lösta syret i vattnet, vilket gör att andra vattenlevande organismer får syrebrist och ibland kvävs.

Denna karta visar koncentrationen av fosfater i vattenförekomster 2012-2017 under våren. Fosfater är kemikalier som innehåller grundämnet fosfor och de påverkar vattenkvaliteten genom att orsaka alltför kraftig tillväxt av alger. Fosfaterna i vattnet göder algerna som växer okontrollerat i vattenekosystemen och skapar obalans, vilket förstör andra levande organismer och producerar skadliga gifter. Överskottet av alger grumlar vattnet genom en så kallad algblomning, som minskar mängden tillgängligt solljus för andra växter och ibland dödar dem. När algerna dör bryts de ned av bakterier som gör slut på det lösta syret i vattnet, vilket gör att andra vattenlevande organismer får syrebrist och ibland kvävs.

Denna karta visar koncentrationen av fosfater i vattenförekomster 2012-2017 under vintern. Fosfater är kemikalier som innehåller grundämnet fosfor och de påverkar vattenkvaliteten genom att orsaka alltför kraftig tillväxt av alger. Fosfaterna i vattnet göder algerna som växer okontrollerat i vattenekosystemen och skapar obalans, vilket förstör andra levande organismer och producerar skadliga gifter. Överskottet av alger grumlar vattnet genom en så kallad algblomning, som minskar mängden tillgängligt solljus för andra växter och ibland dödar dem. När algerna dör bryts de ned av bakterier som gör slut på det lösta syret i vattnet, vilket gör att andra vattenlevande organismer får syrebrist och ibland kvävs.

Denna karta visar förekomsten av klorofyll a i europeiska hav på hösten. Klorofyllhalten används som ett mått på biomassan (mängden) av mikroskopiska växter (fytoplankton). Klorofyll i olika former är bundet i de levande cellerna i alger och andra fytoplankton i ytvatten. Klorofyll är en viktig biokemisk komponent i den molekylära apparat som ansvarar för fotosyntesen, den avgörande process där energin från solljuset omvandlas till livsviktigt syre. Biomassan och vilka typer av fytoplankton som lever i haven förändrar sig över tid och beroende på årstiderna.

Denna karta visar förekomsten av klorofyll a i europeiska hav på sommaren. Klorofyllhalten används som ett mått på biomassan (mängden) av mikroskopiska växter (fytoplankton). Klorofyll i olika former är bundet i de levande cellerna i alger och andra fytoplankton i ytvatten. Klorofyll är en viktig biokemisk komponent i den molekylära apparat som ansvarar för fotosyntesen, den avgörande process där energin från solljuset omvandlas till livsviktigt syre. Biomassan och vilka typer av fytoplankton som lever i haven förändrar sig över tid och beroende på årstiderna.

Denna karta visar förekomsten av klorofyll a i europeiska hav på våren. Klorofyllhalten används som ett mått på biomassan (mängden) av mikroskopiska växter (fytoplankton). Klorofyll i olika former är bundet i de levande cellerna i alger och andra fytoplankton i ytvatten. Klorofyll är en viktig biokemisk komponent i den molekylära apparat som ansvarar för fotosyntesen, den avgörande process där energin från solljuset omvandlas till livsviktigt syre. Biomassan och vilka typer av fytoplankton som lever i haven förändrar sig över tid och beroende på årstiderna.

Denna karta visar förekomsten av klorofyll a i europeiska hav på vintern. Klorofyllhalten används som ett mått på biomassan (mängden) av mikroskopiska växter (fytoplankton). Klorofyll i olika former är bundet i de levande cellerna i alger och andra fytoplankton i ytvatten. Klorofyll är en viktig biokemisk komponent i den molekylära apparat som ansvarar för fotosyntesen, den avgörande process där energin från solljuset omvandlas till livsviktigt syre. Biomassan och vilka typer av fytoplankton som lever i haven förändrar sig över tid och beroende på årstiderna.

Denna karta visar den genomsnittliga koncentrationen av löst oorganiskt kväve i ytvattnet på hösten under perioden 2012–2017. Löst oorganiskt kväve är summan av oorganiska kväveföreningar (nitrat, nitrit och ammonium) upplösta i vattenmassan, som är viktiga näringsämnen för tillväxt av vattenväxter och alger i havet. Kväve är naturligt förekommande, men vattendrag och avrinning av avloppsvatten och andra gödselmedel kan orsaka ett överskott av dessa ämnen, vilket kan leda till eutrofiering av kustvattnet. Detta sker när ett överskott av näringsämnen orsakar en massiv tillväxt (blomning) av alger och växter. Denna blomning kan vara toxisk i sig. Dessutom kan det organiska materialet, när det förmultnar, förbruka upplöst syre i vattnet och under svåra eutrofa förhållanden leda till syrefattiga och till och med syrefria tillstånd. Dessa effekter kan få dödliga konsekvenser för fisk och andra organismer som lever nära havsbotten i kusthaven.

Denna karta visar den genomsnittliga koncentrationen av löst oorganiskt kväve i ytvatten på sommaren under perioden 2012–2017. Löst oorganiskt kväve är summan av oorganiska kväveföreningar (nitrat, nitrit och ammonium) upplösta i vattenmassan, som är viktiga näringsämnen för tillväxt av vattenväxter och alger i havet. Kväve är naturligt förekommande, men vattendrag och avrinning av avloppsvatten och andra gödselmedel kan orsaka ett överskott av dessa ämnen, vilket kan leda till eutrofiering av kustvattnet. Detta sker när ett överskott av näringsämnen orsakar en massiv tillväxt (blomning) av alger och växter. Denna blomning kan vara toxisk i sig. Dessutom kan det organiska materialet, när det förmultnar, förbruka upplöst syre i vattnet och under svåra eutrofa förhållanden leda till syrefattiga och till och med syrefria tillstånd. Dessa effekter kan få dödliga konsekvenser för fisk och andra organismer som lever nära havsbotten i kusthaven.

Denna karta visar den genomsnittliga koncentrationen av löst oorganiskt kväve i ytvattnet på våren under perioden 2012–2017. Löst oorganiskt kväve är summan av oorganiska kväveföreningar (nitrat, nitrit och ammonium) upplösta i vattenmassan, som är viktiga näringsämnen för tillväxt av vattenväxter och alger i havet. Kväve är naturligt förekommande, men vattendrag och avrinning av avloppsvatten och andra gödselmedel kan orsaka ett överskott av dessa ämnen, vilket kan leda till eutrofiering av kustvattnet. Detta sker när ett överskott av näringsämnen orsakar en massiv tillväxt (blomning) av alger och växter. Denna blomning kan vara toxisk i sig. Dessutom kan det organiska materialet, när det förmultnar, förbruka upplöst syre i vattnet och under svåra eutrofa förhållanden leda till syrefattiga och till och med syrefria tillstånd. Dessa effekter kan få dödliga konsekvenser för fisk och andra organismer som lever nära havsbotten i kusthaven.

Denna karta visar den genomsnittliga koncentrationen av löst oorganiskt kväve i ytvatten på vintern under perioden 2012–2017. Löst oorganiskt kväve är summan av oorganiska kväveföreningar (nitrat, nitrit och ammonium) upplösta i vattenmassan, som är viktiga näringsämnen för tillväxt av vattenväxter och alger i havet. Kväve är naturligt förekommande, men vattendrag och avrinning av avloppsvatten och andra gödselmedel kan orsaka ett överskott av dessa ämnen, vilket kan leda till eutrofiering av kustvattnet. Detta sker när ett överskott av näringsämnen orsakar en massiv tillväxt (blomning) av alger och växter. Denna blomning kan vara toxisk i sig. Dessutom kan det organiska materialet, när det förmultnar, förbruka upplöst syre i vattnet och under svåra eutrofa förhållanden leda till syrefattiga och till och med syrefria tillstånd. Dessa effekter kan få dödliga konsekvenser för fisk och andra organismer som lever nära havsbotten i kusthaven.

Denna karta visar löst syre i vattenförekomster 2012-2017 under hösten. Löst syre i vatten är avgörande för vattenlevande organismer och är tillsammans med salthalt och temperatur till stor del avgörande för den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten. Om mängden löst syre sjunker under normala nivåer påverkar detta vattenkvaliteten och kan leda till eutrofiering.

Denna karta visar löst syre i vattenförekomster 2012-2017 under sommaren. Löst syre i vatten är avgörande för vattenlevande organismer och är tillsammans med salthalt och temperatur till stor del avgörande för den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten. Om mängden löst syre sjunker under normala nivåer påverkar detta vattenkvaliteten och kan leda till eutrofiering.

Denna karta visar löst syre i vattenförekomster 2012-2017 under våren. Löst syre i vatten är avgörande för vattenlevande organismer och är tillsammans med salthalt och temperatur till stor del avgörande för den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten. Om mängden löst syre sjunker under normala nivåer påverkar detta vattenkvaliteten och kan leda till eutrofiering.

Denna karta visar löst syre i vattenförekomster 2012-2017 under vintern. Löst syre i vatten är avgörande för vattenlevande organismer och är tillsammans med salthalt och temperatur till stor del avgörande för den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten. Om mängden löst syre sjunker under normala nivåer påverkar detta vattenkvaliteten och kan leda till eutrofiering.

Denna karta visar koncentrationen av silikat i vattenförekomster 2012-2017 under hösten. Silikat är en vanlig förorening i de flesta vattenförekomster på grund av de många naturliga avsättningar som med tiden löser upp sig i vatten. Naturliga och kemiska vittringsprocesser producerar en mängd extremt små partiklar eller kolloider av silikatmaterial. I vattnet behöver alla slags alger fosfor och kväve som näring, men bara kiselalger behöver silikat för att växa. Högre koncentration av silikater leder till ökad produktion i de ”trofiska nivåerna” av näringskedjan. Detta har direkt samband med den ökade biomassan av zooplankton och den ökade biomassan av fisk. Högre koncentrationer av silikat kommer att påverka ekosystemet i vattnet och därmed människans möjligheter att använda vattensystemet.

Denna karta visar koncentrationen av silikat i vattenförekomster 2012-2017 under sommaren. Silikat är en vanlig förorening i de flesta vattenförekomster på grund av de många naturliga avsättningar som med tiden löser upp sig i vatten. Naturliga och kemiska vittringsprocesser producerar en mängd extremt små partiklar eller kolloider av silikatmaterial. I vattnet behöver alla slags alger fosfor och kväve som näring, men bara kiselalger behöver silikat för att växa. Högre koncentration av silikater leder till ökad produktion i de ”trofiska nivåerna” av näringskedjan. Detta har direkt samband med den ökade biomassan av zooplankton och den ökade biomassan av fisk. Högre koncentrationer av silikat kommer att påverka ekosystemet i vattnet och därmed människans möjligheter att använda vattensystemet.

Denna karta visar koncentrationen av silikat i vattenförekomster 2012-2017 under våren. Silikat är en vanlig förorening i de flesta vattenförekomster på grund av de många naturliga avsättningar som med tiden löser upp sig i vatten. Naturliga och kemiska vittringsprocesser producerar en mängd extremt små partiklar eller kolloider av silikatmaterial. I vattnet behöver alla slags alger fosfor och kväve som näring, men bara kiselalger behöver silikat för att växa. Högre koncentration av silikater leder till ökad produktion i de ”trofiska nivåerna” av näringskedjan. Detta har direkt samband med den ökade biomassan av zooplankton och den ökade biomassan av fisk. Högre koncentrationer av silikat kommer att påverka ekosystemet i vattnet och därmed människans möjligheter att använda vattensystemet.

Denna karta visar koncentrationen av silikat i vattenförekomster 2012-2017 under vintern. Silikat är en vanlig förorening i de flesta vattenförekomster på grund av de många naturliga avsättningar som med tiden löser upp sig i vatten. Naturliga och kemiska vittringsprocesser producerar en mängd extremt små partiklar eller kolloider av silikatmaterial. I vattnet behöver alla slags alger fosfor och kväve som näring, men bara kiselalger behöver silikat för att växa. Högre koncentration av silikater leder till ökad produktion i de ”trofiska nivåerna” av näringskedjan. Detta har direkt samband med den ökade biomassan av zooplankton och den ökade biomassan av fisk. Högre koncentrationer av silikat kommer att påverka ekosystemet i vattnet och därmed människans möjligheter att använda vattensystemet.

Denna karta innehåller information om placeringen av fiskodlingar i havsvatten i EU och dess partnerländer (för år 2017). Med fiskar avses både benfiskar, t.ex. lax, och broskfiskar, t.ex. hajar. Det innefattar inte skaldjur och andra vattenlevande djur. Fiskodling är en väletablerad metod världen över och växer snabbt i omfattning. En rad olika arter odlas med allt fler olika metoder. Kartan baseras på uppgifter som har samlats in inom ramen för rådets direktiv 2006/88/EG om djurhälsokrav. Enligt direktivet är EU-länderna skyldiga att göra en inventering av alla godkända vattenbruksanläggningar inom deras område.

Denna karta innehåller information om placeringen av fiskodlingar i sötvatten i EU och dess partnerländer när sådana uppgifter finns tillgängliga. Med fiskar avses både benfiskar, t.ex. lax, och broskfiskar, t.ex. hajar. Det innefattar inte skaldjur och andra vattenlevande djur. En rad olika arter odlas med allt fler olika metoder. Kartan baseras på uppgifter som har samlats in inom ramen för rådets direktiv 2006/88/EG om djurhälsokrav. Enligt direktivet är EU-länderna skyldiga att göra en inventering av alla godkända vattenbruksanläggningar inom deras område. Tillgänglig information om arter har harmoniserats. Det går att filtrera på följande huvudarter: karp, malar, ”annan sötvattenfisk” (gös, gädda, abborre samt sutare och andra karpfiskar), öring, lax (smolt och ungfisk), ål, stör, tilapia, akvariefisk och annat.

Denna karta visar placeringen av skaldjursodlingar, som i allmänhet är mycket specialiserade på produktion av en art. Skaldjur är vattenlevande djur som har ett skal eller ett skalliknande yttre. De viktigaste produktionskategorierna är blåmusslor, ostron, venusmusslor, hjärtmusslor och kammusslor. En viktig egenskap hos musslor är deras förmåga att filtrera plankton och rena havsvatten från överskott på dessa mikroskopiska gröna växter och effektivt förbättra vattenkvaliteten. Informationen i kartan kommer från Euroshell.

Denna karta visar vattenbruksproduktion per land i tusen ton från 2008 och framåt. Med vattenbruksproduktion menas odling under kontrollerade förhållanden av vattenorganismer (söt- eller saltvattenorganismer) (t.ex. fisk, blötdjur, kräftdjur och växter) för människors användning eller konsumtion. Vattenbruk innebär att det sker någon form av ingripande i den naturliga tillväxtprocessen, t.ex. i form av regelbunden påfyllning av bestånd, utfodring och skydd mot rovdjur. Vattenbruk har stor betydelse i många tillväxtekonomier tack vare sin potential att öka livsmedelsproduktionen och samtidigt bidra till att minska trycket på fiskresurserna.

Denna karta visar vattenbruksproduktion per art och land. Med vattenbruksproduktion menas odling under kontrollerade förhållanden av vattenorganismer (söt- eller saltvattenorganismer) (t.ex. fisk, blötdjur, kräftdjur och växter) för människors användning eller konsumtion. Vattenbruk innebär att det sker någon form av ingripande i den naturliga tillväxtprocessen, t.ex. i form av regelbunden påfyllning av bestånd, utfodring och skydd mot rovdjur. Vattenbruk har stor betydelse i många tillväxtekonomier tack vare sin potential att öka livsmedelsproduktionen och samtidigt bidra till att minska trycket på fiskresurserna. Mer information